Nej till transnationella listor i EU-val

Med god majoritet röstade parlamentsledamöterna ner förslaget om att låta några av platserna i valet 2019 fördelas transnationellt.

Macron fortsätter

Samma nej har redan framförts av en rad EU-länder, exempelvis Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien.

Främste ja-sägaren, Frankrikes president Emmanuel Macron, tänker dock fortsätta kämpa för de transnationella listorna.

"De kommer att bidra till att stärka Europas demokrati genom att skapa debatt om europeiska - och inte bara nationella - utmaningar under EU-valen", heter det i ett uttalande från presidentpalatset, enligt nyhetsbyrån Reuters.

En plats till?

Frågan om valordning och mandatfördelning i nästa EU-val ska närmast diskuteras av EU-ländernas stats- och regeringschefer vid deras informella toppmöte den 23 februari innan ett beslut kan tas.

Om medlemsländerna följer EU-parlamentets uppmaning kommer Sverige att få ett extra mandat i valet 2019 - 21 i stället för 20 - som en följd av att Storbritannien lämnar sina platser i och med brexit.

Även Danmark och Finland tillhör de länder som föreslås få en utökning. Det väcker i sin tur nytt hopp om en egen parlamentsplats för Åland, med självstyrande status i Finland.

"Nu kan Finlands riksdag och regering respektera sina tidigare löften att säkra åländsk representation", skriver den åländska regeringschefen Katrin Sjögren i ett uttalande.

TT