Fransk konflikt om kärnavfall eskalerar

På en kulle långt ute på den östra franska landsbygden, bland betande kor och vidsträckta fält, tornar ett stort, grått, forskningskomplex upp sig. Här i närheten förbereder sig Frankrike för att sänka ned sammanlagt 10 000 kubikmeter av sitt allra mest radioaktiva avfall, och 75 000 kubikmeter av sitt näst mest radioaktiva avfall 500 meter under jord med start 2025.

Företaget har fått i uppdrag av regeringen att undersöka underjordisk slutförvaring av kärnavfall i området.

Projektet har dock ännu inte fått helt grönt ljus, slutgiltigt beslut ska tas runt 2020. Trots det har företaget inlett vad det kallar förberedelser vid den lilla byn Bure, en dryg kilometer bort. Och det är här striden med miljörörelsen står.

Bor i träd

Bure, som grundades i slutet av 1700-talet och där vägen kantas av små gräddvita stenhus, hade fram till i mitten på förra året 82 invånare. Men efter att Andra tog det första spadtaget har Bures invånarsiffror vuxit kraftigt. Det är i skogen intill byn som ingången ska ligga till det underjordiska valv där det radioaktiva avfallet ska förvaras - om det hela godkänns.

Aktivister, som länge bott i det de kallar "La Maison de la Résistance" - motståndarhuset - anser att Andras påbörjade grävningar var olagliga och har därför börjat köpa upp såväl hus som lägenheter i och omkring Bure. Där odlar de nu potatis, majs och andra grödor.

Skogen har de ockuperat helt. De bor i trädkojor, militärtält och vindskydd för att hindra Andra från att fortsätta gräva. Ingången till skogen är blockerad med lastpallar, traktordäck och grenar.

Ny rapport

Aktivisterna vill en enda sak: att Frankrike helt slutar att använda kärnkraft som energikälla. Något alternativ för vad man borde göra med det kärnavfall som redan finns har de inte.

Aktivisterna anser att Andra ljuger vad gäller riskerna med att sänka ned avfallet i marken. I början av hösten fick de stöd för sitt argument i en rapport från det nationella strålskyddsinstitutet, IRSN, som pekade på svagheter i vad som döpts till Cigéoprojektet, bland annat vad gällde tätheten i planerade strukturen, samt brandrisken.

Trappas upp

Samtidigt trappas konflikten mellan bolaget och aktivisterna upp.

Matthieu Saint-Louis säger att under året som gått har några av bolagets 360 anställda flyttat från orten efter att ha fått dödshot riktade mot sig. Maskiner och annan Andra-egendom har vandaliserats till ett värde av hundratusentals euro, enligt honom.

I somras attackerade en grupp aktivister ett hotell nära Andras forskningskomplex med molotovcocktails. Ingen människa kom till skada.

Svarta bilar

Aktivisterna å sin sida berättar om att de utsätts för skrämseltaktik. Gendarmeripoliser med uppdrag att skydda Andra och dess anställda rullar sakta förbi aktivisternas bostäder en gång i kvarten under TT:s besök. Aktivisterna hävdar att gendarmerna dokumenterar all rörelse med mobilkameror, att de rutinmässigt blir utsatta för razzior i jakten på â??knark" och att de i skogen bevakas av helikopter.

Sammandrabbningarna vid demonstrationer har också blivit vanligare. Demonstranter har bland annat kastat sten mot polis, som tagit till allt aggressivare medel med vattenkanoner, tårgas och rökgranater.

De ursprungliga byborna är delade över den eskalerande konflikten. Medan vissa tycker att Andra, i brist på bättre alternativ, borde få utföra projektet i lugn och ro, ställer sig andra på aktivisternas sida.

TT