TT-Inrikes

Fler gömda riskerar dras in i terror

TT-Inrikes Artikeln publicerades

Personer som, likt terroråtalade Rakhmat Akilov, lever som gömda är ett lätt byte för terrorrekryterare. Gruppen väntas kommande år växa med flera tiotusen. - Naturligtvis kommer risken att fler hamnar i terrorism att öka, säger Marco Nilsson, expert på islamistisk radikalisering.(TT)

Att leva som illegal i ett land innebär ofta en svår tillvaro. Många befinner sig på samhällets absoluta botten, och i den extrema sociala utsattheten finns en grogrund för rekrytering in i extremistiska miljöer.

– När det gäller alla typer av terror är hämnd ett mycket utbrett motiv för attacken. Även om man börjar med något slags ideologiskt motiv är det sedan ofta hämnden som blir det starkare inslaget, säger Marco Nilsson, expert på islamistisk radikalisering och docent i statsvetenskap vid högskolan i Jönköping.

Allt rasade

Rakhmat Akilov, som erkänt terrordådet på Drottninggatan, levde marginaliserad på samhällets skuggsida. I förundersökningen framträder ett liv kantat av personliga misslyckanden. Tiden före terrordådet tycks allt rasa. Han får slutgiltigt avslag på sin asylansökan, blir efterlyst av polisen och sparkas från sitt jobb. Tidvis tillbringar han dagarna i skogen i Vårberg i ett romskt tältläger. Äktenskapet är kraschat sedan länge, och han säger sig inte ha några vänner i Sverige.

– Speciellt när det gäller islamistisk radikalisering är kognitiva öppningar viktiga, de gör en mottaglig för rekrytering. Den starkaste kognitiva öppningen är någon slags personlig kris som gör att man inte ser någon annan utväg, säger Marco Nilsson.

De islamistiska rekryterarnas metoder varierar från fall till fall, men ett vanligt tillvägagångssätt är att framställa de motgångar som drabbat personen som en del i ett större förtryck.

– De gestaltar allt som hänt som ett resultat av ett slags globalt krig mot muslimer, och erbjuder sedan en utväg från problemen: Man ska vara med i ett större meningsskapande projekt. Man är inte bara en oduglig person i förorten eller en misslyckad asylsökande - utan genom att delta i det större projektet kan man skapa ett helt nytt liv åt sig, säger Nilsson.

Påverkar hotet

Hur många som vistas i Sverige illegalt är oklart, men enligt en statlig utredning i höstas kan det handla om uppemot 50 000 personer. Samtidigt väntas antalet som inte vill lämna landet, trots avslag, de närmsta åren öka kraftigt. Det rör sig om över 40 000 personer på fyra år.

TT: Påverkar det hotet mot Sverige?

– De flesta riskerar att dras in i vanlig kriminalitet. De vill tjäna pengar och ha en rimlig tillvaro. Men naturligtvis kommer risken att personer hamnar i terrorism att öka, säger Marco Nilsson.

Säkerhetspolisen har efter dådet på Drottninggatan skärpt kontrollen av asylsökande med avslagsbeslut och samverkar med både polis och Migrationsverket. Men åtgärder behövs också gentemot rekryterarna, påpekar Nilsson.

– Det är inte jättemånga som radikaliseras och blir terrorister utan att ha haft kontakt med någon.

En del är att stärka det polisiära arbetet, men än viktigare är att stötta moderat islam i Sverige, anser han.