Fler gömda riskerar dras in i terror

Att leva som illegal i ett land innebär ofta en svår tillvaro. Många befinner sig på samhällets absoluta botten, och i den extrema sociala utsattheten finns en grogrund för rekrytering in i extremistiska miljöer.

Allt rasade

Rakhmat Akilov, som erkänt terrordådet på Drottninggatan, levde marginaliserad på samhällets skuggsida. I förundersökningen framträder ett liv kantat av personliga misslyckanden. Tiden före terrordådet tycks allt rasa. Han får slutgiltigt avslag på sin asylansökan, blir efterlyst av polisen och sparkas från sitt jobb. Tidvis tillbringar han dagarna i skogen i Vårberg i ett romskt tältläger. Äktenskapet är kraschat sedan länge, och han säger sig inte ha några vänner i Sverige.

De islamistiska rekryterarnas metoder varierar från fall till fall, men ett vanligt tillvägagångssätt är att framställa de motgångar som drabbat personen som en del i ett större förtryck.

Påverkar hotet

Hur många som vistas i Sverige illegalt är oklart, men enligt en statlig utredning i höstas kan det handla om uppemot 50 000 personer. Samtidigt väntas antalet som inte vill lämna landet, trots avslag, de närmsta åren öka kraftigt. Det rör sig om över 40 000 personer på fyra år.

TT: Påverkar det hotet mot Sverige?

Säkerhetspolisen har efter dådet på Drottninggatan skärpt kontrollen av asylsökande med avslagsbeslut och samverkar med både polis och Migrationsverket. Men åtgärder behövs också gentemot rekryterarna, påpekar Nilsson.

En del är att stärka det polisiära arbetet, men än viktigare är att stötta moderat islam i Sverige, anser han.

TT