TT-Feature

450 år av riksdagshistoria nu på nätet

TT-Feature Artikeln publicerades

Intresserad av vad riksdagen hade för sig på 1500-talet? Nu finns över tre miljoner sidor av riksdagsdokument, från Gustav Vasas tid fram till tvåkammarriksdagens slutår 1970, att ta del av på nätet.(TT)

"Rikets råd i Sverige tillkännagifva för konung Fredrik af Danmark, att de med meniga Sveriges inbyggares ja, godvilja och samtycke valt herr Gustaf Eriksson till herre och konung öfver Sveriges rike. . ."

Guldkornet från rådsmötet i Stockholm i slutet av juni 1523, efter det att Gustav Vasa valts till kung i Strängnäs, är bara ett i det digra materialet bestående av tre typer av handlingar från en tidsperiod av 450 år. Det är dels riksdagsakter från åren 1521-1617 och 1719-1734, dels dokument från ståndsriksdagen 1627-1866, samt handlingar från tvåkammarriksdagen under åren 1867-1970, som digitaliserats.

Ger en unik bild

Riksdagsförvaltningen i samarbete med Kungliga biblioteket står bakom arbetet. Kungliga biblioteket har för några år sedan blivit klar med digitaliseringen av 6 000 av Statens offentliga utredningar (SOU), och Riksdagsbiblioteket ville gärna göra också riksdagstrycket tillgängligt.

Ett jättearbete som pågått i flera år och resulterat i en guldgruva, enligt riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg.

– Det ger ju en bild av Sveriges utveckling som är unik, och det går att göra forskning som inte skulle gå om man bara letar i pappersdokument. Det som varit minst lika viktigt som att scanna har varit att göra allt sökbart, så att du kan söka på ett ord i materialet. Du kan studera hur språket utvecklats, studera den politiska utvecklingen, ja oerhört mycket. Det blir ett gigantiskt forskningsmaterial faktiskt.

Stort intresse

Av erfarenhet från SOU-dokumenten vet man att det är många olika grupper som är intresserade av att ta del av den här typen av material.

– Det är allt från jurister, statsvetare, humanioraforskare till studenter som kommer att använda det. Det finns ett jättebrett intresse och man behöver inte heller förvara sitt riksdagstryck i stora sviter på till exempel juristbyråer, säger Gunilla Herdenberg.