Jag en testnörd

Jag har fastnat för tester, snöat in på, som det kunde heta för ett par decennier sedan. Tester av allt möjligt, faktiskt; från leverpastej och toarengöringsmedel till kaffebryggare och resväskor. Jag läser testerna som underhållningslitteratur, och är väl kanske lite förvånad över att deras litterära kvalitet inte uppmärksammats på kultursidorna. Det finns tester som borde vara kvalificerade för pris. Testerna är lika spännande som deckare trots att de är kalla fakta. Man behöver inte heller hålla reda på en massa intriger och mord och bilar med folk i som kullbytterat. Det är bara att kolla testresultaten från vänster till höger, uppifrån och ner. Lätt som en pannkaka, som talesättet lyder.

Det började med att vi köpte ny köksutrustning och fick en årsprenumeration på Konsumentverkets tidning Råd & Rön för nästan ingenting.

Språktipset: Råd & Rön uttalas Röd & Rön i nordöstra Skåne.

Nåväl, det var mumma, vill jag lova. Listor på taskiga bilverkstäder och slemma fastighetsmäklare, insändare från tanter som inte hade kommit med flyget efter en vecka på Rhodos.

Men halleluja, det finns en frälsning för alla och den heter ARN. Det betyder Allmänna Reklamationsnämnden, och dit kan man anmäla det som vi till vardags kallar strul. Men vänligen notera att ARN är även IATA:s kod för Arlanda flygplats så det gäller att se upp om du haft problem med för tidig avgång eller liknande. Bara så att klagobrevet inte kommer fel, menar jag i all välmening.

Ja, herreminje, ta bara den stora leverpastejtesten. Som alla bildade människor vet så ska leverpastej innehålla ansjovis, ansjofisk på gammalsmåländska. Men vet du vad Coop Änglamark har hittat på för att komma ifrån kostnaden för ansjovis i sin leverpastej? Jomän, man tar ansjoviskryddorna och tillsätter vaniljsocker, vips smakar det ansjovis, rent hiskeligt. Det är vad jag kallar entreprenörskap och nyinnovation. Håken vet om det dessutom inte är miljövänligt.

Leverpastejen testas i 15 avseenden, typ bredbarhet, lukt, grovhet, pepprighet mm. Men det bästa är omdömena, t ex detta om Guldgrytans leverpastej:

”Ljusgrå färg. Oj, vad salt. Stark pepparsmak. Doftar falukorv. Svag ansjovissmak”.

Eller betyget för leverpastejen Garant: ”Gråröd färg. Sur doft och smak.”

Ren poesi, absolut.

Sanningen att säga köper jag inte industritillverkad leverpastej på burk utan pastej från lite mindre charkuterier och i lös vikt. Och det ska helst vara Bjärnums, den vanliga och inte gräddpastejen. Men den finns inte i här i Västblekinge så man får passa på när man ändå är i Kristianstad, till exempel besöker akutmottagningen som å andra sidan snart inte finns i Västblekinge. Då kan man slå tvenne flugor, minst, i en smäll.

Smaken är förstås som dansken säger forskellig (förskräcklig på svenska!) men Bjärnums pastej är fin som vardagens pålägg. Dock, till danska smörrebröd bör det vara dansk leverpastej, som har en kraftigare leversmak och är mjukare i konsistensen än vår svenska pastej.

En verkligt fin helg tillönskas alla och envar. Men ta fram den varma jackan.