Ronneby

De första ekologiska grisarna är ute

De första ekologiska griskultingarna har fötts på Naturbruksgymnasiet i Bräkne-Hoby. De har nu flyttat utomhus till ett mer friare liv.

Ronneby
Foto:
Per Isaksson håller en av de första ekologiska kultingarna på Naturbruksgymnasiet. Diskussionen om ekologiska och KRAV-märkta grisar började 2010.
Foto:
Foto:
Kultingarna tittar nyfiket ut ur deras hyddor. Alla tre suggor har separata hagar. Denna kullen är på tolv kultingar medan de andra är uppdelade i 14 och 3 stycken.
Foto:
Med den KRAV-märkningen har grisarna nu alltid tillgång till att springa fritt i hagen.
Foto:
Foto:
Foto:
De specialbyggda hyddorna är isolerade för att suggan och kultingarna ska kunna vara utomhus året om.
Foto:
Suggan kan ligga mjuk på jordgolvet med an kultingarna diar. Alla tre suggor har separata hagar. Denna kullen är på tolv kultingar medan de andra är uppdelade i 14 och 3 stycken.
Foto:
Foto:

Det har skett stora förändringar på Naturbruksgymnasiet i Bräkne-Hoby. Grishållningen har ställts om till ekologisk och nyligen blev det kalabalik när grisarna flyttades utomhus. Vissa hade sprungit runt i förvirring, men nu har stressen lagt sig och de kan böka, springa och leva mer naturligt. De nya arbetssysslorna och begränsningen av plats har gjort att Naturbruksgymnasiet nu bara har tre suggor i stället för 112.
– Så nu börjar vi i en liten skala för att först se om vi kan lära oss hur vi ska hantera det. Så att vi verkligen klarar av det. Och vi vet inte än hur stor besättningen kommer att bli, om vi kommer ha den som undervisningsändamål eller om vi kommer ha en produktion också. Just nu är det ju inte en ekonomisk produktion, säger Per Isaksson, rektor på Naturbruksgymnasiet.

Specialbyggda hyddor
I samma veva som flytten för ungefär tre veckor sedan, så föddes de första 29 ekologiska och KRAV-märkta kultingarna. De kommer leva med sina mammor i sju till åtta veckor i specialbyggda grishyddor i hagarna. Det gamla grisstallet ska göras om till en stor hundhall där elever ska hålla sina hundträningar. Men om det skulle bli för dåligt väder eller hårda vintrar så finns det plats för grisarna inomhus.
– Vi har ju ekologiskt jordbruk och KRAV-godkänd djurhållning för de andra djuren. Då var det naturligt för oss att även göra det för grisarna.

Bli mer utevana
Per Isaksson hoppas nu att fler elever ska intressera sig av grisproduktion. I och med KRAV-märkningen kommer det på ett sätt bli lättare att sköta dem eftersom de går fritt utomhus. I den kommande framtiden ska personalen avla fram mer utevana grisar.
– Nu vill vi involvera eleverna i detta så de lär sig. Att lära dem om djurhållning och genetik, eftersom vi nu börjar från scratch, säger Per Isaksson.
– En stor förändring är att de nu får ha sitt naturliga beteende och böka. Jag tror ju att dem kommer bli mycket friskare. Och att det kommer bli glada och fina grisar.