Skräcken är mysets granne

Även om skräcken inte längre har samma roll som när dagens morföräldrar var barn, fungerar de gamla sagorna om spöken och varulvar fortfarande. Fast dagens barn är mycket mer medvetna om vad som är saga och vad som är verklighet.

– Det som skiljer är att föräldrar inte längre använder skräck för att fostra sina barn. I dag behöver vi inte hota med att Näcken tar dig om du går för nära ån. Vi lär våra barn att man kan drunkna om man går för nära, säger Ida Linder, verksamhetsutvecklare för Folkuniversitetet.

Under Berättarkraft tar skräcken många gestalter i Olofström. Den finns i olika berättelser, i boktips, i teaterform och i musik samt föreläsningar.

Och på biblioteket kommer det även att finnas en virtuell skräck.

– Här kan människor testa sina egna rädslor. Bland annat har vi virtuella spindlar för folk med spindelfobi och man kan konfrontera sin höjdskräck, säger bibliotekarie Niklas Elima Wallén.

Gruppen, som är engagerad i skräckveckan, tar också ett ordentligt grepp om forna tiders skräck och vilka roller skräcken spelar och har spelat i människor liv.

Behöver vi skräck?

– Definitivt. Skräck är en överlevnadsfaktor. Vi behöver ha skräck för farliga saker, annars dör vi, säger bibliotekschef Anders Nylander.

I gamla tiders skräck slutade de flesta berättelserna oftast väl. De goda klarade sig och ondskan dog. Men så är det inte längre.

– I dagens barnlitteratur finns slut där man inte riktigt vet om det goda segrat, säger Niklas Elima Wallén.

Han och flera i skräckgruppen menar också att dagens barn inte är lika inställda på att skräck alltid är ont eller att det finns en tydlig skiljelinje mellan gott och ont.

– Däremot finns det många olika typer av skräck. Och alla människor, även barn, behöver konfrontera sina rädslor för att se vilken roll dessa spelar och bearbeta sina känslor kring skräcken, säger kultursekreterare Anna Lundholm.

Berättarkraft inleds den första veckan i mars och skräcken sprider sig över hela Blekinge fram till avslutningen den 10 mars.