Linde lyfter aborträtt, Jemen och samarbeten

FN Artikeln publicerades
Sveriges utrikesminister Ann Linde utanför FN-skrapan i New York.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Sveriges utrikesminister Ann Linde utanför FN-skrapan i New York.

USA:s president hyllade nationalismen när han talade i FN:s generalförsamling. Sveriges nya utrikesminister Ann Linde (S) planerar att göra tvärtom.

Linde uttrycker upprördhet över att så tydliga antiglobalistiska budskap luftats under den pågående allmänna debatten i FN-skrapan i New York.

Att de båda premiärtalarna, Brasiliens president Jair Bolsonaro och hans amerikanske kollega Donald Trump, talade om att inskränka aborträtten rimmar också illa med svensk utrikespolitik.

– Kvinnors rättigheter har ju blivit direkt attackerade här. Kvinnor har rätt till sin egen kropp, rätt till abort, rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Det kommer jag också att ta upp i talet.

"Ganska pessimistiskt"

Ann Linde håller det blågula anförandet på fredag eller på lördag. Alla FN:s 193 medlemsstater har sin tid i talarstolen men få respekterar att anförandet ska hållas på en kvart. Linde tänker under sina 15 minuter även ta upp situationen i Venezuela, konflikten mellan israeler och palestinier och kriget i Jemen.

När det gäller Jemenkriget så står hon värd för ett möte i FN på torsdag som syftar till att få liv i den så kallade Stockholmsöverenskommelsen. Den slöts efter unika fredssamtal mellan Huthirebellerna och regeringssidan på Johannesbergs slott i Uppland i vintras och omfattar bland annat eldupphör i den viktiga hamnstaden al-Hudaydah. Men processen vacklar och Linde är inte särskilt hoppfull.

– Det är ganska pessimistiskt på många håll, tillstår hon.

– Men det som hände i Stockholm var ändå en liten form av genombrott för det hade inte hänt förut. Nu känner vi ett ansvar för att man genomför det man faktiskt kom överens om på papperet.

TT: Du har sagt att du vill förbättra relationen till Israel, har du agerat på det här i FN?

– Jag har träffat den palestinska presidenten och jag bad om ett möte med den israeliska minister som skulle vara här. Men Israel har sagt nej till alla bilaterala möten eftersom de har en övergångsregering. Men jag har träffat Israels ambassadör hemma i Stockholm, det var något av det första jag gjorde, och vi hade ett väldigt bra samtal.

Känns hemtamt

Ann Linde hann inte jobba som utrikesminister särskilt många dagar innan det var dags för den intensiva FN-veckan, de dagar på året då en chefsdiplomats dagar är späckade med möten om allt från kärnvapennedrustning till kvinnors roll i konfliktlösning. Men tillvaron i FN är inte främmande för den tidigare handels- och EU-ministern.

– Jag har ju jobbat med internationella frågor i 20–30 år och jag har varit i FN väldigt många gånger – inte på just den här positionen, men det känns väldigt hemtamt, säger hon.

TT: Sammanfatta den utrikespolitik du tänker driva i tre ord?

– Demokrati, samarbete och feministisk utrikespolitik.

Fakta

Bakgrund: FN:s generalförsamling

FN:s generalförsamling samlas varje år i september. Då hålls också den allmänna debatten då ledare från många av de 193 medlemsstaterna talar i FN-högkvarteret i New York.

Talarna har i allmänhet 15 minuter på sig. För något decennium sedan kunde nu avlidna ledare som Venezuelas Hugo Chávez, Libyens Muammar Gaddafi och Kubas Fidel Castro stå för såväl show som kontrovers i generalförsamlingen. Nu ligger fokus främst på USA:s president Donald Trump, men många är också spända på att höra vad Irans president Hassan Rohani har att säga.

Det finns också relativt många aktuella ledare – som Kinas Xi Jinping, Kim Jong-Un i Nordkorea, Rysslands Vladimir Putin och Nicolás Maduro i Venezuela – som inte är på plats.

Årets generalförsamling är den 74:e.

FN:s generalförsamling kan i princip ta upp vad som helst utom, normalt sett, ämnen som avhandlas i säkerhetsrådet. I viktiga frågor krävs två tredjedels majoritet och varje medlemsland har en röst. Till skillnad från FN:s säkerhetsråd kan församlingen generellt inte ta bindande beslut. Den är dock viktig för debatt och opinionsbildning.

Visa mer...

Fakta

Bakgrund: FN:s generalförsamling

Jemen, ett av världens fattigaste länder, ligger på Arabiska halvön och är till ytan något större än Sverige. Landet bildades när Nord- och Sydjemen enades 1990. Landet har en uppskattad befolkningsmängd på drygt 28 miljoner invånare.

Växande protester mot regimen i samband med Arabiska våren ledde 2011 till att president Ali Abdullah Saleh avgick. Landet klövs återigen, och fick två konkurrerande maktcentra, huvudstaden Sanaa och Sydjemens forna huvudstad Aden.

De shiamuslimska Huthirebellerna, som anses stå Iran nära, tog kontroll över Sanaa 2014. Mot dem står en militärallians, ledd av Saudiarabien, som stödjer Salehs efterträdare president Abd Rabu Mansur Hadi. Situationen kompliceras av att lokala miliser, extremistgrupper och separatister verkar i landet.

Sedan den saudiskledda militäralliansen började flygbomba Huthirebellerna i mars 2015 beräknas över 10 000 människor ha dödats, många av dem civila, och miljontals har drivits på flykt. Dessutom har vägar, viktiga byggnader och många flygplatser skadats svårt. FN har beskrivit läget i Jemen som världens värsta humanitära katastrof.

I december i fjol hölls fredssamtal mellan Huthirebellerna och regeringssidan på Johannesbergs slott norr om Stockholm med det har varit svårt att hålla liv i någon fredsprocess.

Visa mer...