Nytt Boliviastyre väljer sida i Venezuela

Bolivia Artikeln publicerades
Bolivias självutropade interimspresident Jeanine Áñez lovar att utlysa ett nytt val så snart som möjligt.
Foto: Juan Karita/AP/TT
Bolivias självutropade interimspresident Jeanine Áñez lovar att utlysa ett nytt val så snart som möjligt.

Bolivias självutropade interimspresident Jeanine Áñez erkänns av USA – och erkänner i sin tur den av USA stödda Juan Guaidó som Venezuelas rättmätige ledare.

Antalet döda stiger när oroligheterna mullrar vidare i landet.

Áñez har under ett drygt dygn som Bolivias högsta ledare svurit in en ny överbefälhavare och tillsatt elva nya ministrar, samtidigt som hon lovat att utlysa ett nytt nationellt val så snart som möjligt.

Hennes högerregering har också tagit ställning i en fråga där den politiska skiljelinjen i Sydamerika framträder som tydligast: Venezuela. Från och med nu står Bolivia bakom oppositionsledaren Juan Guaidó och inte den socialistiske presidenten Nicolás Maduro, meddelar kommunikationsminister Roxana Lizarraga.

USA applåderar

Áñez stod näst på tur att bli Bolivias ledare sedan flera personer före henne hoppat av, i samband med att den avgångne presidenten Evo Morales gjorde det och gick i exil i Mexiko. Hon svor in sig själv inför en närmast tom och icke beslutsför senat på onsdagen.

Juan Guaidó utropade sig själv till Venezuelas interimspresident i januari och precis som han har Áñez USA:s stöd.

"USA applåderar att den bolivianska senatorn Jeanine Áñez har tagit posten som interimspresident för att leda sitt land genom denna demokratiska genomgångsperiod i enlighet med den bolivianska konstitutionen", säger USA:s utrikesminister Mike Pompeo, enligt ett skriftligt uttalande.

Ryssland, som är Venezuelas Nicolás Maduros främsta allierade, säger sig också vara villigt att samarbeta med Jeanine Áñez och erkänner henne som landets de facto ledare. Man avviker dock inte från sin ståndpunkt att Evo Morales avgång var resultatet av en statskupp.

– Detta handlar inte om att betrakta det som har skett i Bolivia som en legitim process, tillägger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova, som pekar på att Áñez inte valdes av en beslutsmässig senat.

Morales inte valbar

Evo Morales avgick i helgen efter omfattande protester över hela Bolivia mot resultatet i det ifrågasatta valet den 20 oktober. Han vidhåller dock att han blivit utsatt för en maktkupp av en högerkonspiration och har sökt asyl i Mexiko, där han välkomnats av vänsterregeringen.

På onsdagen sade han att han "förr eller senare" kommer att återvända för att "återställa lugnet" i hemlandet.

Han kommer dock inte att få ställa upp i några val i framtiden, meddelar Jeanine Áñez vid en presskonferens. Det kommer inte heller hans vicepresident Álvaro García få göra, säger hon.

Morales hade till en början inte rätt att ställa upp i valet, men fick i slutänden det via ett beslut i landets högsta domstol.

– Evo Morales kvalificerar sig inte för att ställa upp för en fjärde mandatperiod. Det är för att han gjorde det som vi har haft denna uppståndelse och därför som så många bolivianer har demonstrerat på gatorna, säger Jeanine Áñez.

Morales socialistparti Mas är dock fritt att delta, säger hon, och uppmanar det att hitta en ny presidentkandidat.

Bibeln i fokus

I en annan form av markering av vilken sida av den sydamerikanska politiken hon står på har Jeanine Áñez demonstrativt framträtt tillsammans med en bibel. Evangeliska kristna grupper har vuxit fram på sina håll under socialisten Evo Morales styre, där religiös symbolik plockats bort inom statsapparaten och där en ny grundlag slagit fast att Bolivia är en sekulär stat.

– Gud har tillåtit bibeln att åter få komma in i (president) palatset. Må han välsigna oss, utropade Áñez inför åskådare efter att hon svurits in på presidentposten.

Samtidigt, bara några kvarter därifrån, slöt anhängare till den tidigare presidenten upp, många av dem bärandes på ursprungsbefolkningens färgglada flaggor. Stora grupper marscherade till huvudstaden från kringliggande, mindre orter.

Sköts i huvudet

Sent på onsdagen och under natten till torsdag drabbade demonstranter samman med polis och säkerhetsstyrkor i La Paz och på andra håll i landet. I närheten av landets största stad Santa Cruz dödades en man i 20-årsåldern. Mannen sköts i huvudet, uppger en läkare.

Efter valdagen för drygt tre veckor sedan har tio personer dödats i samband med protester.

Enligt Bolivias grundlag måste en interimspresident kalla till val inom 90 dagar från tillträdet.

Fakta

Fakta: Bolivia

En militärkupp 1964 följdes av en period av odemokratiskt styre. Under 1970-talet ökade förtrycket och alla partier och fackförbund förbjöds. Efter en period med nya kupper och ekonomisk kris återupprättades demokratin 1982.

Men läget förblev politiskt, socialt och ekonomiskt instabilt. Växande klyftor och omstridd gasutvinning ledde till våldsamma massprotester i början av 2000-talet. I orons spår valdes bondeledaren och socialisten Evo Morales till president 2005. Han styrde Bolivia i 14 år, längre än någon tidigare president, till den framtvingade avgången i november 2019.

Bolivia har drygt elva miljoner invånare och en större andel ursprungsfolk bland invånarna än något annat land i Sydamerika. Landet är mer än dubbelt så stort som Sverige och har stora naturtillgångar i form av naturgas, olja och mineraler. Tillväxten har varit god de senaste 15 åren, men Bolivia är ändå ett av Sydamerikas fattigaste länder med starkt biståndsberoende och eftersatt jordbruk.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Visa mer...

Fakta

Fakta: Bolivia

Vänsterpolitikern Evo Morales (född 1959) var Bolivias president i 14 års tid och är den som har suttit allra längst på posten. Han var också den första presidenten från ursprungsbefolkningen, som är i majoritet i landet men som länge varit marginaliserad och diskriminerad.

Morales, som leder partiet Rörelse för socialism (Mas), valdes första gången i december 2005 och vann även valet 2009 med god marginal.

Genom ett ökat statligt inflytande över landets naturtillgångar lyckades Morales öka statens inkomster vilket möjliggjort satsningar på sociala program och infrastrukturprojekt. Regionerna har också fått ett större självstyre och markområden har överlämnats till ursprungsbefolkningen. Under Morales tid vid makten har Bolivia upplevt stadig ekonomisk tillväxt och klyftorna har minskat, vilket gett honom starkt stöd bland fattiga och ursprungsbefolkningen.

Inför valet 2014 tillät grundlagen endast ett omval för en president, men Morales ställde upp ändå och fick senare också rätt att göra det av landets författningsdomstol. Även då vann han med god marginal.

Inför valet i år tog Morales parti initiativ till en folkomröstning om en grundlagsändring som skulle tillåta honom att sitta kvar som president i en mandatperiod. Folket röstade nej med knapp marginal – men då gick författningsdomstolen och högsta domstolen, vars domare ansetts stå hans regering nära, in och ogiltigförklarade resultatet.

Motståndare har anklagat Evo Morales för maktfullkomlighet och för att låta korruptionen breda ut sig.

Källa: Nationalencyklopedin, Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Visa mer...