BTH-studie: Åldersbedömning användbar metod

Tillförlitligheten är betydligt lägre för flickor än för pojkar, slår Socialstyrelsen fast. Det förklaras av att benmognaden sker tidigare hos flickor än hos pojkar.

"Studien bekräftar att säkerheten varierar efter åldersgrupp. Bedömningen av om någon är barn eller vuxen blir svårare ju närmare 18-årsgränsen man kommer", säger Johan Sanmartin Berglund, professor vid Blekinge Tekniska Högskola som tillsammans med Karolinska institutet genomfört studien, i ett pressmeddelande.

I drygt ett år har Rättsmedicinalverket (RMV) genomfört medicinska åldersbedömningar på ensamkommande asylsökande. Hittills har drygt 9 600 personer bedömts, och av dessa har 83 procent bedömts vara över 18 år.

Metoderna för att fastställa ålder är två; röntgenundersökning av visdomständer samt undersökning av knäleden med hjälp av magnetkamera.

Men undersökningarna har fått kritik för att vara varken rättssäkra eller träffsäkra. Särskilt har kritikerna, däribland läkare på RMV, slagit ned på metoden med röntgen av knäleden där de menat att felmarginalen för bedömningarna är större än vad som angivits av RMV.

Verket har dock försvarat metoderna och inte sett någon anledning att ändra på dem.

Studien som presenteras i dag har haft i uppdrag att fördjupa kunskapen kring just magnetkameraundersökningar. Om metoden är vetenskaplig, tillförlitlig och etisk, men också om RMV:s metoder skulle kunna kompletteras på något sätt. För genomförandet har Karolinska institutet och Blekinge Tekniska Högskola stått, och i studien ingår 960 individer vars ålder är känd sedan tidigare.

Behovet av åldersbedömningar blev uppenbart hösten 2015 – en period då rekordmånga ensamkommande unga anlände till Sverige. Inför införandet föreslog Socialstyrelsen en pilotstudie, för att testa metodens tillförlitlighet. Någon sådan hanns dock aldrig med, regeringen ansåg det viktigare att åldersbedömningarna snabbt kom i gång.