Ledare: Våga vara public service, SR och SVT

Ledare Artikeln publicerades
Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) presenterade under torsdagen lagrådsremissen för ny tv-avgift.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) presenterade under torsdagen lagrådsremissen för ny tv-avgift.

Det nya förslaget till finansiering av public service-företagen är bra men SVT och SR borde ta sitt uppdrag - att producera tv och radio i allmänhetens tjänst - på större allvar.

I torsdags fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss, förslag till lag, om en ny finansiering av public service.

Regeringens förslag innebär att dagens radio- och tv-avgift som drivs in av Radiotjänst i Kiruna går i graven. I stället ska de tre public service-bolagen finansieras av en obligatorisk avgift som tas ut via skattesedeln.

Bakgrunden är att dagens radio- och tv-avgift har nått vägs ände på grund av den tekniska utvecklingen. I dag gäller att den som innehar en tv-mottagare är skyldig att betala radio- och tv-avgiften. Men till följd av den tekniska utvecklingen är det allt färre människor som har en traditionell tv. Många ser i stället på tv via sin dator eller smartphone, vilket inte innebär någon skyldighet att betala radio- och tv-avgift.

Den nya avgiften ska tas ut av varje individ över 18 år med en beskattningsbar inkomst. Avgiften beräknas vara 1300 kronor per person för 2019. Personer med en lägre inkomst än 13 600 kronor kommer att få en reducerad avgift.

Exakta siffror kan man alltid diskutera men att avgiften föreslås tas ut av Skatteverket i stället för Radiotjänst i Kiruna innebär en effektivisering. Kostnaden för uppbörden i Radiotjänst regi uppgår till ungefär 166 miljoner kronor per år. Skatteverkets framtida kostnad för uppbörden beräknas uppgå till en handfull miljoner. Med en finansiering via skattesedeln försvinner också den integritetskränkande uppgiften för Radiotjänst att kontrollera vem som har - och inte har - en tv.

Den allvarligaste kritiken mot den nya finansierings-modellen har varit att den skulle försämra public service-företagens oberoende gentemot riksdagen. Men det har varit en överdriven kritik. Redan i dag är det riksdagen som beslutar om avgiftens storlek. Både med den gamla och den nya modellen att ta in avgiften kan riksdagen fatta beslut om att sänka eller höja avgiften.

Och för att värna public service-bolagens oberoende från riksdagen föreslår regeringen nu att aktiva riksdagsledamöter inte ska få sitta i förvaltningsstiftelserna för något av public service-bolagen. Det är en viktig och bra förändring.

Med den nya finansieringsmodellen ges public service-företagen en tryggad finansiering. Det är en möjlighet och ett förtroende som public service-företagen bör förvalta genom att i högre grad leva upp till devisen tv och radio i allmänhetens tjänst.

I allt för stor utsträckning ägnar sig SVT och SR i dag åt sådant som knappast kan anses vara i allmänhetens tjänst. I högre utsträckning borde de ägna sig åt sådant som verkligen har stor samhällelig och kulturell relevans. Satsa mer på granskande journalistik, dokumentärer, kulturprogram och högkvalitativ dramaproduktion. Och särskilt på sådana program som har små eller inga möjligheter att klara sig på den kommersiella marknaden.

Här har public service-företagen en viktig hemläxa att göra för att förtjäna den privilegierade position de har bland medieaktörer. Public service-företagen måste i högre utsträckning våga och vilja vara public service.