Våga ifrågasätt den spektakulära ikonarkitekturen

Ledare Artikeln publicerades
Sätter Kilströms kaj Karlskrona på kartan?
Foto: 3dVision Johan Bournonville AB
Sätter Kilströms kaj Karlskrona på kartan?

Kommunpolitiker vill gärna se att uppseendeväckande ”landmärken” byggs som ska sätta deras stad på den berömda ”kartan”. Det är en arkitekturpolitik som borde omprövas - varför inte bygga nytt i arkitektoniska stilar som smälter in i ställer för sticker ut? När alla andra satsar på effektsökande arkitektur kanske det väcker större uppmärksamhet att göra tvärtom.

Ofta hör man att spektakulära byggnader kommer att sätta en stad eller ort på den berömda ”kartan”. Genom ”nyskapande” och ”spännande” arkitektur ska allt från turister till företag få upp ögonen för staden.

Ett ofta anfört exempel - och kanske det enda? - till stöd för denna tes är Guggenheimmuseet i Bilbao, Spanien, ritat av den amerikanske arkitekten Frank Gehry och invigt 1997.

Den spektakulära byggnaden i högreflekterande titan, skapat mestadels genom datorsimuleringar, väckte stor uppmärksamhet och var upphov till tidningsrubriker världen över. Den stora uppmärksamhet som Guggenheimmuseet skapade kring staden Bilbao anses ha spelat en roll för stadens ekonomiska uppgång.

Men hur många städer kan egentligen utmärka sig genom spektakulära landmärken? Och om alla försöker sticka ut på samma sätt, ja hur sticker de då ut över huvud taget? Det torde vara en värdelös varumärkesstrategi att göra precis som alla andra.

I ett examensarbete från Handelshögskolan i Göteborg försöker två ekonomstudenter peka på alternativ till arkitekturstrategin ”att satsa på spektakulära landmärken”.

Ur ett marknadsföringsperspektiv pekar de bland annat på att beslutsfattare i högre grad borde intressera sig för att skapa vackra helheter snarare än enskilda uppseendeväckande byggnader; att de borde intressera sig för platsens särart snarare än att satsa på arkitektur som lika gärna kunde stå varsomhelst i världen.

Och varnar de: ”Man bör också betrakta gator och områden som en helhet där man vid nybyggnation tar hänsyn till omkringliggande bebyggelses estetik, då ett alltför stort fokus på enskilda byggnader kan leda till att områdets autenticitet och skönhetsupplevelse påverkas negativt.”

Resonemang som dessa borde få mycket större plats i arkitekturdebatten och i det lokala stadsutvecklingsarbetet runtom i Sverige. Inte minst i världsarvsstaden Karlskrona. Man måste inte leka följa John och ha en ”unik” Gert Wingårdh-kåk som snart sagt varenda kommun med ”ambition” har.

Sätter effektsökande arkitektur som Kilströms kaj verkligen Karlskrona på ”kartan”? Vilka negativa konsekvenser får dessa spektakulära byggnader på befintliga kulturmiljöer? För stadens varumärke som världsarvsstad, vore det inte bättre att bygga nytt i arkitektoniska stilar som snarare harmonierar med än kontrasterar mot befintlig arkitektur? Vilka positiva effekter för stadens attraktionskraft skulle detta ha?

I valrörelsen var dessa frågor förvånansvärt frånvarande. Givet det stora engagemang som finns bland kommuninvånarna kring hur världsarvsstaden Karlskrona ska värnas och utvecklas borde någon pigg lokalpolitiker ifrågasätta den effektsökande arkitekturen. Och dessutom: att göra precis som alla andra är en dålig marknadsföringsstrategi.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.