Så får vi fler utlandsfödda i arbete i Blekinge och i Sverige
Arbetslösheten i Sverige minskar men är i vissa grupper mycket hög. Bland födda utanför Sverige har arbetslösheten uppgår arbetslösheten till 20,7 procent. Sex av tio som är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen är födda utanför Sverige.
I Blekinge är arbetslösheten bland utrikes födda alarmerande hög. I Ronneby uppgår den till 46,5 procent, i Karlshamn till 32,5 procent, i Karlskrona till 29,4 procent, i Olofström till 25,7 procent och i Sölvesborg till 23,5 procent, enligt en genomgång som SVT Blekinge redovisade i veckan (SVT den 17 april). Den höga arbetslösheten i Ronneby föranledde även Aktuellt att åka till Ronneby i onsdags (SVT den 18 april).
Denna problematik är inte unik för Blekinge utan återfinns i hela Sverige, även om omfattningen på problemet varierar över landet beroende på framför allt hur högt mottagandet av flyktingar har varit och hur den regionala arbetsmarknaden och tillväxten.
Arbetslösheten bland utrikes födda är som det heter på modern byråkrati- och politikerprosa, minst sagt, en ”stor utmaning”. För att komma till rätta med problematiken behöver framför allt tre saker göras.
1. Arbetsmarknadsutbildningen behöver bli bättre så att fler kan få den kompetens som behövs för att ta de lediga jobb som finns. För samtidigt som arbetslösheten är stor bland utrikes födda finns det många lediga jobb på arbetsmarknaden. Kraven i bidragssystemen att verkligen aktivt delta i utbildning måste också skärpas.
2. Skillnaden mellan att leva på bidrag och att leva av egen försörjning behöver öka. En nyligen publicerad rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) visade exempelvis att skillnaden mellan att gå från bidrag till egen försörjning, för vissa bidragsgrupper, är mycket små (Lönar det sig att arbeta? 2.0). Så ska det givetvis inte vara. Här behöver inkomstskatterna på de lägsta inkomsterna sänkas och ett bidragstak införas så att även det alltid lönar sig för den som går från att leva på andra till att försörja sig själv.
3. Bättre arbetsmarknadsutbildning, utbildning och ökade incitament till arbete för låginkomsttagare att börja arbeta kommer dock inte att räcka. Fack och politik måste på allvar inse att det krävs fler enkla jobb på arbetsmarknaden. De höga ingångslönerna har gjort att mängder av jobb är för dyra för att utföras. Dessa jobb är samtidigt sådana som många av de utrikes födda, som i många fall saknar relevant utbildning, kan ta. Sverige skulle exempelvis kunna hämta inspiration från de tyska arbetsmarknadsreformerna som infördes av den socialdemokratiska regeringen i början av 2000-talet och som har varit lyckosam.
Tyvärr tyder lite på att det politiska systemet förmår genomföra dessa reformer fullt ut. Det är tragiskt för samhället i stort men framför allt för de utrikes födda som inte kommer in på arbetsmarknaden.
