Ronnebyalliansen - gör om, gör rätt

”Varenda år har vi påpekat att den här tiden kommer. Toppen är förbi nu”, sade Roger Fredriksson (M), kommunalråd i Ronneby, för några veckor sedan när Ronnebyalliansens presenterade sitt budgetförslag för 2019 (BLT den 30 oktober). Tuffare ekonomiska tider väntar.

Alla verksamheter i kommunkoncernen föreslås få ett generellt effektiviseringskrav på 0,5 procent för 2019, en procent ytterligare för 2020 och två procent ytterligare för 2022.

Alla verksamheter i kommunkoncernen föreslås få i uppdrag att under 2019 reducera sina lokalytor.

Utbildningsnämnden, som i år ser ut att gå med underskott i mångmiljonklassen, får, enligt budgetförslaget, inte något tillskott ens i närhet av de 75 miljoner kronor som de äskat för nästa år. Långt därifrån.

Detta har fått lärarfacken, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, att vilja ha till stånd ett möte med kommunstyrelsen för att förklara allvaret i situationen.

”Det kan till exempel bli så att man drar in på elevassistenterna. Då får vi fler elever i korridorerna och fler som sitter hemma. Specialundervisningen och studiehandledningen riskerar att skäras ner, då får vi mindre hjälp till våra nyanlända”, sa Lärarförbundets Sonja Stranne till BLT om vad budgetförslaget kan få för konsekvenser (BLT den 16 november). ”Det kan bli kaos i skolan. Lärarna kommer att fly till kommuner där man satsar på verksamheten”, lägger hon till i en intervju med Sydöstran (den 16 november).

Men samtidigt som svångremmen dras åt på många håll inom den kommunala verksamheten, eller anslagen inte ökar i takt med ökade behov, vill Ronnebyalliansen öka kostnaderna för de politiska arvodena och de politiska partierna med sammanlagt två miljoner kronor.

Ronnebyalliansen vill att de politiska arvodena kopplas till riksdagsledamöternas grundarvode, det vill säga 66 900 kronor per månad för en heltidsarvoderad politiker. Det betyder att Fredrikssons egen lön, han är kommunens enda heltidsarvoderade politiker, ökar från 57 597 kronor per månad till 66 900 kronor. Men även andra politiker, som inte är heltidsarvoderade, får höjda arvoden eftersom deras ersättning baseras som en procentsats av kommunalrådslönen. En ledamot i kommunstyrelsen får exempelvis 40 procent av kommunalrådslönen (Sydöstran den 13 november).

Men det ser ut att bli strid om höjningen av de politiska arvodena. När den rödgröna oppositionen i tisdags presenterade sitt budgetförslag riktade de kritik mot Ronnebyalliansen. ”Vi kör vidare på det vi haft inan. Det är viktigare att de pengarna kommer ut i organisationen", sade Miljöpartiets gruppledare Lova Necksten (BLT den 20 november).

I detta har hon, och de rödgröna, helt rätt. Det är okänsligt av Ronnebyalliansen att höja arvodena och kostnaderna för politiken samtidigt som de anser att kommunens verksamheter ska jaga kostnader. Det skickar helt enkelt helt fel signaler till både de kommunanställda och till kommuninvånarna. En prestigelös allians inser sitt misstag och ändrar sig till budgetfullmäktige den 29 september. Den gör om och gör rätt.