Positivt att Blekinge enas i ett polisområde

Ledare
Foto: Bengt Pettersson

Det är positivt att Blekinge samlas i ett och samma polisområde men poliskrisen är mycket större än den administrativa indelningen.

Under fredagen meddelade polismyndigheten att rikspolischef Dan Eliasson fattat beslut om en ny geografisk indelning av polisregion syd, där Blekinge ingår. Från och med september kommer alla Blekinges fem kommuner att ingå i samma polisområde, i det nya polisområdet Blekinge nordöstra Skåne.

Därmed upphör den ordning som har gällt sedan 2016 och som inneburit att Karlshamn, Olofström och Sölvesborg tillhört polisområde sydvästra Götaland (tillsammans med bland annat Kristianstad och Hässleholm) medan Ronneby och Karlskrona tillhört sydöstra Götaland (tillsammans med bland annat Växjö och Kalmar).

Att Blekinges kommuner enas i ett och samma polisområde är positiv ur flera perspektiv. Polisens samarbete med andra myndigheter, som landsting, åklagarmyndighet och länsstyrelse, kommer att underlättas. Transportvägarna för polisen inom det nya lokalpolisområdet blir också kortare.

Men även om den nya geografiska indelningen är bra ska man samtidigt komma ihåg att den enbart förändra saker och ting på marginalen.

Dagens Nyheter rapporterade i veckan att polistätheten 2017 var den lägsta på tio år. För sju år sedan fanns 216 poliser per 100 000 invånare och i fjol var andelen nere på 195 per 100 000. Det är också så, visar DN:s granskning, att antalet poliser i absoluta tal har sjunkit de senaste åren: i absoluta tal har antalet poliser inte varit så få sedan 2009 (DN den 10 januari).

Resultatet av poliskrisen är påtaglig. Det har inte minst märkts i Ronneby där kommunstyrelsen i veckan beslutade att skicka in en ansökan om att delar av Ronneby centrum ska bli ett så kallat paragraf 3-område (BLT den 9 januari), en förutsättning för att ordningsvakter, i brist på poliser, ska kunna patrullera stadens centrum. Notan får givetvis kommuninvånarna ta, trots att utgiften beror på regeringens tillkortakommanden.

Sent omsider har regeringen förstått allvaret i poliskrisen och bland annat byggt ut platserna på polisutbildningen och beslutat att en ny polishögskola ska starta i Malmö.

Men det räcker inte att skapa fler utbildningsplatser. Dels därför att polisutbildningen har mycket svårt att fylla platserna, redan utan den nya polishögskolan i Malmö. Dels därför att avhoppen från polisen är omfattande. DN:s granskning visade exempelvis att av de 905 poliser som slutade 2017 gjorde 406 det för att de gick i pension medan övriga, alltså majoriteten, slutade av andra anledningar.

Att utbildningsplatserna är svåra att fylla och att många poliser lämnar polismyndigheten förklaras av samma orsak: polisyrkets låga attraktivitet. Detta beror i sin tur i stor utsträckning på de låga polislönerna. Här har exempelvis både Moderaterna och Liberalerna kommit med förslag om riktade satsningar.

Poliskartan kommer nu att ritas om till det bättre för Blekinges del. Det är bra men polisens kris är så mycket större än så. På riktigt förändras ingenting förrän vi har fler poliser ute i tjänst.