Poänglöst med obligatorisk a-kassa

Frågan utreddes senast 2008. Höjda a-kasseavgifter hade gjort att många lämnade a-kassan och fick nöja sig med grundersättning. Eftersom alliansregeringen inte ville skada de fristående a-kassorna föreslog utredaren den enda rimliga lösningen. Alla som inte var medlemmar i en a-kassa och därför inte betalade a-kasseavgift, skulle betala en avgift motsvarande den högsta a-kasseavgiften per månad för att anses försäkrade.

En sådan lösning skulle i dag innebära att de cirka 1,4 miljoner arbetstagare som står utanför a-kassorna får betala en avgift på drygt hundra kronor per månad till en arbetslöshetsförsäkring som redan är starkt överfinansierad. Däremot skulle ett obligatorium inte leda till att fler arbetslösa får ersättning. Därför är den idén poänglös.

A-kassan har stora reformbehov, men ska inte göras obligatorisk. Den behöver breddas så att fler kan få ersättning. Den måste också täcka in egenföretagare och andra som inte bara har en traditionell anställning, bättre än i dag. Regeringens nyligen aviserade a-kasseutredning går i den riktningen, vilket är mycket glädjande.

Många a-kassor har koppling till ett bakomliggande fackförbund. Tycker man det är problematiskt kan man vara med i Alfa-kassan som saknar facklig koppling. Då har man samma rättigheter som andra a-kassemedlemmar.

Eva Nordmark, ordförande i TCO

Svar: Om nu den frivilliga ordning som gäller för den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen är så bra, borde TCO i logikens namn argumentera för att frivillighet borde gälla alla socialförsäkringar.

Alltså, att bara de som betalar in en frivillig sjukförsäkringsavgift ska få tillgång till den sjukförsäkring som alla som jobbar är med och finansierar. Och att bara de som betalar in en frivillig föräldraförsäkringsavgift ska få tillgång till den föräldraförsäkring som alla som jobbar är med och finansierar.

Om vi inte vill ha det så, varför ska då denna ordning gälla arbetslöshetsförsäkringen?

Anders Gustafsson