Pengar på banken betyder frihet, inte undra på att regeringen höjer skatten på sparande

Ledare Artikeln publicerades
Efter nyår höjs skatten på sparande.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Efter nyår höjs skatten på sparande.

Det är ett slag mot den individuella friheten skatten på sparande nu höjs. Och det är absurt att skatten på sparande höjs samtidigt som S fortsätter att försvara de generösa subventionerna för folk som lånar.

Efter nyår höjs skatten på de populära investeringssparkontona. Skattehöjningen har sålts in under förevändningen att den bara drabbar de rika, men sanningen är att antalet svenskar som innehar ett investeringssparkonto uppgår till mellan 1,7 och 1,8 miljoner.

Skattehöjningen drabbar alltså inte bara industrimagnater och riskkapitalister utan också vanligt folk. Den drabbar föräldrarnas sparande till den kontantinsats som barnen behöver ha för att komma in på bostadsmarknaden och den drabbar deras eget pensionssparande.

Att regeringen och Vänsterpartiet höjer skatten på sparande är ett slag mot den individuella friheten.

För egna pengar på banken betyder faktiskt just det, frihet. De utgör en buffert som kan komma till användning om man behöver återvända till skolbänken för att slå in på en ny yrkesbana eller ett startkapital för att kunna förverkliga den där affärsidén man gått och klurat på.

Och, inte att förglömma, friheten att faktiskt kunna bryta upp från en destruktiv relation. Liberalernas Birgitta Ohlsson fick löpa gatlopp i vänsterspalterna när hon skrev en debattartikel med budskapet att varje kvinna bör ha 100 000 kronor på banken för att öka sin handlingsfrihet, men oj vad rätt hon hade.

Helt enkelt, med egna pengar på banken minskar beroendet av andra. Kanske är det därför inte så konstigt att en rödgrön regering som är beroende Vänsterpartiet höjer skatten på sparande?

Särskilt stötande blir skattehöjningen när Socialdemokraterna samtidigt vägrar att förändra de generösa ränteavdragen som subventionerar folks lånande och som eldat på den bolånefest som sägs utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten.

Förra året kostade ränteavdraget staten omkring 17 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter. Och ränteavdragen går inte bara till att subventionera bolån. För lite mer än två år sedan rapporterade Svenska Dagbladet att ränteavdragen för så kallade sms-lån landade på omkring 100 miljoner kronor (SvD den 17 november 2015).

Man ska slösa, inte spara, tycks budskapet vara när S höjer skatten på sparande men samtidigt försvarar subventioner till snabba krediter.

Nej, i stället för att höja skatten på sparande, se till så att fler människor kan spara ihop till en ordentlig buffert. Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson föreslog i en debattartikel för några månader sedan att varje svensk borde få möjligheten att spara ihop 100 000 kronor utan att betala någon skatt på avkastningen (SvD den 20 september).

Det är ett utmärkt förslag som skulle stimulera människor att faktiskt bygga upp ett eget kapital och göra dem lite mer oberoende av andra.