Emma Jaenson: Låt inte bråkstakarna diktera villkoren i klassrummen
Väktarbranschen växer så det knakar. Även försäljning av bevakningsutrustning har de senaste åren skjutit i höjden. Och en av de största konsumenterna av säkerhetsutrustning är kommunerna, som förser skolor med kameror och väktare.
I Karlskrona har tre gymnasieskolor, bland annat Törnströmska gymnasiet, nyligen ansökt om att kameraövervakning i och med problem med skadegörelse och inbrott. Karlskrona kommun har dessutom två elevvärdar som patrullerar gymnasieskolor för att hålla ordning och man har i perioder varit tvungen att hyra in väktare.
Och trenden är tråkigt nog genomgående för hela Sverige. Sju av tio skolor har höjt säkerheten de senaste åren (Dagens Samhälle den 12 april). Vissa skolor i Stockholm har till och med infört en inpasseringsspärr, för att se till så att obehöriga inte kommer in i skolan - nu senast Arlandagymnasiet som ska införa spärrarna nästa år. På Sveriges största friskolekoncernen, Academedia, utbildar man dessutom all personal att hantera ”våldsamt angrepp”. De ska vara mentalt förberedda ifall något händer.
För våldet i skolan ökar, mer än i förhållande till andra arbetsplatser, enligt Arbetsmiljöverket. För något decennium sedan sågs privata vaktbolag och inpasseringsspärrar som ett främmande fenomen som möjligtvis förekom i vissa skolor i USA. Nu är det snarare regel än undantag även i den svenska skolan.
Siffror från Arbetsmiljöverket visar dessutom att anmälningar om hot och våld mot både lärare och elever nästan dubblerats de senaste fem åren. 2012 anmäldes knappt 400 fall. 2017 låg den siffran på nästan 800. Och anmälningar väntas öka, fram till 27 september i år hade 544 anmälningar inkommit till Arbetsmiljöverket (SVT den 29 september).
Det är allvarligt. Vår trygghet är statens kärnuppgift. Men i dag är svensk skola en av de stökigaste i alla OECD-länder. Hot och våld i skolan gör dessutom att var femte lärare funderar på att lämna yrket. Otryggheten påverkar så klart även studieron och skolresultaten. Våra historiskt dåliga Pisa-resultat har naturligtvis att göra med stöket i klassrummen.
Samtidigt hade stora summor på kameror och väktare inte behövts dagtid om det fanns tydliga konsekvenser för de elever som bråkar. Elever som bryter mot ordningsregler borde så klart inte få vistas på skolområdet över huvud taget.
Så vad kan göras åt problemen? För det första borde alla skolor införa ett diciplinprogram. Elever som bråkar, hotar eller är våldsamma borde omedelbart stängas av och polisanmälas. Liberalerna har exempelvis föreslagit att rektorer ska kunna stänga av stökiga elever, utan att vara nödgade att prata med vårdnadshavaren först.
L vill även möjliggöra att elever ska kunna stängas av under längre perioder, och i vissa fall permanent, från gymnasieskolor. De vill också slopa kravet på dokumentation när en lärare visar ut någon ur klassrummet.
Samtliga förslag är välkomna. Det behövs krafttag i skolan. Tryggheten - liksom skolan i övrigt - ska vara likvärdig. Skolan ska vara en lugn och trygg miljö för elever att ta till sig kunskap. Bråkstakar ska inte tillåtas förstöra det.
