Anders Gustafsson: Kortslutning för elbilssubventionerna

Tanken är att bilar som har mycket låga koldioxidutsläpp ska bli billigare i jämförelse med bilar som släpper ut mycket koldioxid. Från och med förra sommaren får också bilar som släpper ut, relativt sett, mycket koldioxid en förhöjd fordonsskatt – en så kallad malus – under de tre första åren. På så sätt ska konsumenterna välja klimatvänliga bilar och den svenska fordonsflottan därmed successivt ställas om.

Men subventioneringen av de dyra elbilarna dras med brister. Låt oss här lägga det redan uppenbart absurda åt sidan, det vill säga att människor som har råd att köpa en lyxbil som exempelvis Tesla får motta stora bonusar. Låt oss också hoppa över fenomenet att en del av de laddhybrider som subventioneras i själva verket är bensintörstiga suvar som kan köras en kort sträcka med elmotor.

Ett nu aktualiserat problem med subventionerna är att många av de elbilar – rena elbilar och laddhybrider – som subventioneras av skattebetalarna efter kort tid inte längre körs på svenska vägar utan exporteras utomlands.

I helgen rapporterade TT att 26 procent av laddhybridbilarna och 20 procent av elbilarna som var nyregistrerade år 2016 har exporterats till andra länder, enligt statistik från analysföretaget Vroom (TT den 1 december). ”Enligt uppskattningar har subventioner på minst 300 miljoner kronor betalats ut under de senaste tre åren på bilar som sedan har exporterats till andra länder”, säger Vrooms vd Bertil Abrahamsson i pressmeddelande.

Av TT-artikeln framgår också att 5 703 elbilar och laddhybrider har exporterats hittills i år jämfört med 5 123 under 2018 (TT den 1 december). Det verkar alltså inte bättre än att exporten av de skattesubventionerade supermiljöbilarna ökar.

Detta är inte förvånande men provocerande i flera bemärkelser. Norge har exempelvis varit en begagnatmarknad där många svenska elbilar hamnat. Norge är ett land, tycker man, som mycket väl kan finansiera sin egen klimatomställning utan hjälp från svenska skattebetalare (teslaclubsweden.se den 4 oktober). Exporten visar också på hur miljöbilssubventionen i Sverige omvandlas till ekonomisk vinst för företagen som köper bilarna i Sverige och säljer dem utomlands.

Exporten av de svenska elbilarna innebär dessutom att elbilssubventionerna inte fullt ut fungerar som ekonomiskt styrmedel. Hur ska den svenska fordonsflottan bli mer klimatvänlig om de subventionerade supermiljöbilarna inte ens körs på svenska vägarna utan hamnar i utlandet?

Kommer politikerna att bry sig om denna kortslutning för elbilssubventionerna? Man hoppas det men man ska inte ha alltför högt ställda förhoppningar på svenska miljöpolitiker. Som vanligt inom klimatpolitiken – elcyklar, flygskatt, plastpåseskatt - verkar det viktiga inte vara vilka resultat som uppnås utan att man ger sken av att vara handlingskraftig. Förlorare är som vanligt svenska skattebetalare.