Ja, EU behöver mer kärnkraft!
Moderaterna går till EU-val på att Europa behöver mer kärnkraft, för klimatets skull. Det gör de helt rätt i. Och Sverige är ett utmärkt exempel på varför kärnkraften behövs.
Bland klimataktivister och i vissa medier råder det domedagsstämning. Snart är allt hopp ute och vi måste gripas av ”panik”, förkunnas det.
Lustigt nog talar få i sammanhanget att Sverige redan har gjort det många andra länder behöver göra: den svenska kärnkraftsutbyggnaden under 1970- och 80-talen bidrog starkt till att Sverige från 1970 till 1990 nästan halverade koldioxidutsläppen. Att Sverige kunde göra detta i ett läge då vi var avsevärt fattigare än nu inger hopp. Om vi kunde då, varför skulle inte andra kunna nu?
Den utvecklingen skulle verkligen behövas ute i Europa där drygt 40 procent av elproduktionen inom EU-27 – fortfarande – sker genom förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Enbart de tio största kolkraftverken i EU släpper ut nästan fyra gånger så mycket koldioxid som de totala utsläppen i hela Sverige under ett år!
Och i den svenska berättelsen om hur vi radikalt minskade våra koldioxidutsläpp finns också en annan, inte helt oviktig, detalj: samtidigt som koldioxidutsläppen sjönk radikalt växte ekonomin med 50 procent. Tala om att vara ett föredöme för andra!
Samtidigt ska man inte gå i fällan och sätta kärnkraft i motsatsförhållande till utbyggnad av förnyelsebara energislag inom EU, som exempelvis vindkraft eller solkraft. Men problemet dessa kraftslag är att de står stilla när vinden inte blåser eller slutar producera el när solen inte lyser samtidigt som samhället fortfarande har behov av el alla årets dagar, dygnets alla timmar. Det gör att kärnkraften behövs som baskraft i de allra flesta energisystem. Det handlar inte om antingen eller, utan om både och.
I samtliga scenarier från EU-kommissionen och IEA (Internationella Energibyrån) har tagit fram om hur klimatmålen ska nås spelar kärnkraften en viktig roll. Som Laura Cozzi, chef för energianalyser på IEA, konstaterade i SVT i slutet av förra året (SVT den 6 december 2018): ”Varken kärnkraften eller förnyelsebara energikällor byggs ut i den takt som behövs för att vi ska få bort de fossila utsläppen och klara klimatmålen.”
När Moderaterna, och fler, påtalar att EU behöver mer kärnkraft för klimatets skull har de alltså således helt rätt. Men det finns också brister i den moderata argumentationen.
Även om EU fattar beslut om klimatmålen och handeln med utsläppsrätter så väljer varje land sin egen energimix. De direktvalda parlamentsledamöterna kan inte direkt påverka andelen kärnkraft i olika medlemsländer. I förhållande till frågans allvar blir därmed de moderata förslagen relativt modesta. De vill bygga ihop de europeiska ländernas elnät, ersätta målet om förnybar energi med ett mål om fossilfri el och öka de europeiska satsningarna på kärnkraftsforskning. Det är inte oviktiga förslag, men att bygga ny kärnkraft på kontinenten kan inte EU-parlamentet fatta beslut om, ej heller att stoppa Tysklands helt huvudlösa avveckling av kärnkraften – en av vår tids stora miljöskandaler. Det inser alla förutom Miljöpartiet och Greenpeace.
