I Sverige är det töntigt att läsa

Ledare Artikeln publicerades
Foto:

Det brukar heta att lärandet börjar i klassrummet, men frågan är om inte det egna tonårsrummet är minst lika viktigt.

De elever som deltar i PISA-undersökningarna får inte enbart göra kunskapstest i olika ämnen, de får också svara på frågor om sin skolmiljö och sina intressen. Det har Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas riksförbunds studerandeförening, uppmärksammat. Bland annat ställs frågor om elevernas läsande, och Sverige sticker ut.

Bland pojkarna i nionde klass svarar bara var tionde att de frivilligt läser facklitteratur och bara var åttonde att läsning är en favorithobby. Än mer nedslående är att mer än var tredje, 38,1 procent, anser att läsning enbart är ett slöseri med tid.

Signalen de sänder är tydligt. Det är töntigt att läsa. De absoluta siffrorna ser bättre ut när flickorna tillfrågas, men avståndet till andra länder är stort oavsett kön.

Det är lätt att överromantisera bilden av unga barn som läser. Även annan underhållning, som datorspel, tv-serier och musik, kan vara utvecklande och bidra med värdefulla kunskaper. Samtidigt är läsandet tätt förknippat med goda skolresultat.

Språket är nyckeln till kunskap, och att bli en bra läsare kräver mycket nötning.

Det vore lätt att skylla resultaten på att barnen i Sverige har en annan närhet till datorer och smarta telefoner, men det kan knappast förklara att elever i Finland, Norge och Danmark enligt PISA-undersökningen värderar läsandet högre.

Dessutom spelar inte bara närheten till datorn roll, utan även till böckerna. Mer än hälften av barnen i fattiga hushåll i Singapore svarar att det finns poesiböcker hemma som de kan bläddra i. I Sverige är det bara ett fåtal.

Svenska politiker har misskött skolan på många sätt, men goda skolresultat grundas också i hemmet.