En vecka mer i skatt för Blekingebor
Varje år räknar Skattebetalarnas förening ut när ”skattefridagen” infaller. Alltså den dag på året då alla skatter som betalas under året teoretiskt sett är betalda och löntagarens pengar oavkortat hamnar i den egna fickan. För medelinkomsttagare i Karlskrona, Sölvesborg, Olofström och Karlshamn inföll skattefridagen den 20 juli. De som bor och arbetar i Ronneby får jobba en dag till för att arbeta ihop sin årsskatt, till den 21 juli, enligt Skattebetalarnas förening.
Redovisningen av skattefridagen är ett pedagogiskt sätt att synliggöra hur mycket vanligt folk faktiskt betalar in i skatt. Det är välbehövligt. Svenskarna underskattar överlag hur högt skattetrycket är. En undersökning från 2015, genomförd på uppdrag av Svenskt Näringsliv, visade exempelvis att allmänheten uppskattade den genomsnittliga skattebördan för en vanlig löntagare till 34 procent när den i själva verket, vid tidpunkten, var 52 procent.
Och inte undra på att skatterna underskattas. För den vanliga inkomstskatten som syns på lönebeskedet är bara toppen av ett isberg. Redan innan du betalar in din löneskatt till kommun, landsting och eventuellt stat har arbetsgivaren betalat in olika löneskatter. Och när du köper något för skattade pengar betalas moms och punktskatter. Det är också skatter på arbete även om de inte dras på din lön.
Men av redovisningen slås man också av hur olika skattebördan är beroende var i landet den skattskyldige bor, något som är underdebatterat. I vissa rika storstadskommuner, som Österåker och Solna, inföll skattefridagen för en medelinkomsttagare redan den 13 juli. Två personer med samma lön och arbetsuppgifter kan ha väldigt olika skattebörda beroende på om de råkar bo i Karlshamn eller Österåker, utanför Stockholm.
Förra året uppmärksammade SVT två personer med samma jobb och samma lön där bostadsorten var den enda skillnaden. Den ena undersköterskan arbetade i en lågskattekommun utanför Stockholm, den andra i Dals-Ed. Trots likartad inkomst fick undersköterskan i Dalsland betala omkring 10 000 kronor mer i skatt per år (SVT den 13 juni). Rättvist?
Det hade varit berättigat om välfärdsambitionerna hade varit mycket högre i högskattekommunerna än i lågskattekommunerna. Eller om skillnaden bestod i skötseln av kommunen. Då hade skatteskillnaden varit resultatet av politiskt beslutsfattande. Men ofta har invånarna i högskattekommunerna sämre kommunal service än invånarna i lågskattekommunerna. Många högskattekommuner brottas med strukturella problem som kommunerna har svårt att påverka, som demografi eller stora avstång. Det gör att de får höja redan höga skatter och samtidigt skära i välfärden.
Förre statsministern Göran Persson (S) tog inför förra valrörelsen bladet från munnen. ”Kommunalskatten är orättvis. Ju sämre service en kommun har desto högre är skatten”, sa han vid ett skattepolitiskt seminarium arrangerat av fackförbundet Kommunal (TT den 12 juni 2018). Han efterlyste en stor reform där kommunalskatterna blir mer lika över landet.
Förändrat skattesystem, förändrad kommunal utjämning eller ökade statsbidrag har alla för- och nackdelar. En sak är i alla fall säker: skillnaderna i kommunalskatt börjar bli ohållbart stora. De sliter isär Sverige.
