Busch-Thor vill stoppa ryska trollfabriker. Bra, men politiken kan inte göra allt.

Ledare Artikeln publicerades
Ebba Busch-Thor (KD)
Foto:Janerik Henriksson/TT
Ebba Busch-Thor (KD)

Krig förs inte bara med kanoner och stridsvagnar. Att vinna människors hjärta och hjärna har blivit allt viktigare för säkerheten.

Inför sista dagen på Folk och försvars rikskonferens i Sälen meddelade Ebba Busch-Thor att hon vill införa en ny myndighet för psykologiskt försvar. Inom den ryska försvarsmakten benämns numera informationskriget som försvarets fjärde ben. Vid annekteringen av Krim såg vi hur omvärldens reaktioner fördröjdes genom att en tvekan spreds om vem som egentligen låg bakom övertagningen.

Att Ryssland efteråt har förklarat att det var ryska trupper spelade ingen roll. Då var det redan för sent för omvärlden att reagera.

Fram till 2008 hade Sverige en egen myndighet för att bemöta desinformation, Styrelsen för psykologiskt försvar. Att den lades ner har fått många att tro att förmågan avvecklats. I själva verket togs den över av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Enligt många är vår beredskap i dag bättre. Eftersom MSB har ett bredare uppdrag är de också flexiblare i att flytta resurser till det psykologiska försvaret när det behövs.

Samtidigt finns det en gräns för vad en myndighet kan hjälpa till med. MSB kan visserligen bistå ansvariga politiker och myndigheter vid desinformationsinsatser, men mycket av den psykologiska krigföringen riktar sig mot allmänheten. Felaktiga uppgifter sprids på sociala medier och alternativa nyhetskanaler.

Där måste Sveriges styrka ligga i en mångfald av fria medier, som också har en sund källkritik även mot landets egna myndigheter. Politiker och ansvariga tjänstemän kan ryta ifrån när felaktiga uppgifter sprids, men statliga propagandakanaler hör diktaturer till.

Det viktigaste svaret på rysk propaganda ligger därför inte i massiva motåtgärder, utan i en öppen debatt om källkritik och hur vi värderar information från olika källor. Både föräldrar och skolan har ett viktigt uppdrag för att lära våra ungdomar att inte lita på allt de hör.

Det är ett långsiktigt och svårt arbete, men något annat bra alternativ finns inte.

En svårare fråga handlar om hur Sverige ska bemöt hotet om cyberattacker, något som Busch-Thor också tog upp. Runt om i världen rustar länderna upp sin förmåga för att attackera, och slå ut, datorsystem, exempelvis för banker eller matbutiker. Det behöver vi självklart försvara oss mot. Även här vill Kristdemokraterna av oklar anledning införa en ny myndighet.

Elefanten i rummet är vilken förmåga en sådan myndighet bör bygga upp. Att kunna avvärja angrepp är självklart, men för att på riktigt vara avskräckande behöver vi även bygga upp en offensiv förmåga. Det känns kanske inte smakligt att bygga upp möjligheten att slå ut andra länders banker. Men precis som med det traditionella försvaret behöver man förbereda sig för krig för att kunna uppnå fred.

Läs mer:

Vi missbedömde Ryssland

Vänta er värsta beteendet