Betyg och läxor får barnen att glömma

Ledare ,

Angående Anders Gustafssons krönika "Läxfri skola? Sunt förnuft efterlyses hos S i Ronneby" (BLT den 3 november).

Artikeln publicerades 7 november 2017.

En läxfri skola är kravlös tycks Anders tro. Tvärtom säger kompetenta pedagoger. De vill nå barnens egna motivation och drivkrafter för att vilja lära. De skapar en arbetsprocess som inte tar slut när lärarens läxa är avklarad, utan i stället stimulerar till mer hemarbete.

Det vore sorgligt om föräldrars dialog kring barnets skolgång skulle vara beroende av att det givits en läxa. Eleven utvecklas genom att läsa, förstå och se sammanhang, inte genom att sitta hemma och "traggla glosor", vilket ofta förtog den motivation, som pedagogen i dag stimulerar med individanpassade uppgifter. Självdisciplinen växer, när eleverna tränas att inse, att de arbetar för sin egen utveckling och inte för att få läxan avklarad.

I Gustafssons ögon blir andras politik "flumskolans försvarare". Ordning och reda - som alla vill ha - tycks Gustafsson tro är en följd av läxor och betyg, men finns liksom kunskapsutvecklingen att hämta i elevens egen motivation. Det finns starkt stöd hos många lärare för en betygsfri grundskola.

All heder åt oppositionen i Ronneby för att ni vill se en utredning om en läxfri skola. Ni har starkt stöd av många lärare i hela landet. I sitt repliksvar lär Gustafsson upprepa vad han tidigare har sagt. Jag väntar mig inte att BLT ska gå i bräschen för en betygsfri skola, men lite nyfikenhet på den vore önskvärd, och det vore "sunt förnuft" att försöka sätta sig in i dess intentioner.

Skolan ska bygga självkänsla och egenvärde, främja delaktighet och goda relationer. Så växer prestationerna. Fokus på betyg konkurrens och läxor får barnen att glömma, att skolan handlar om deras egen utveckling, vilket kan inspirera till fusk, och vad värre är, få många elever - inklusive duktiga flickor - att underprestera och må dåligt i dagens segregerade skola.

Inge Johansson, Kallinge

Svar: Inge Johansson och jag är inte överens om särskilt mycket. Därför förvånas nog ingen av att vi tycker olika om skolan i fråga om betyg, läxor eller katederundervisning. Men vad vi båda borde kunna enas om är att vilka pedagogiska verktyg som används i skolan inte är en fråga som ska avgöras av politiker i fullmäktige eller olika kommunala nämnder.

Anders Gustafsson