Valdeltagandet har gått upp i Kungsmarken

Bara lite över hälften, 58 procent, av alla röstberättigade i Kungsmarken gick och röstade i kommunvalet 2014. I Marieberg var det lite högre, men fortfarande lägre än i de flesta andra valdistrikt.

I valet 2018 har valdeltagandet i Kungsmarken höjts till 61,8 procent i kommunvalet. I riksdagsvalet gick 69,1 procent och röstade.

– Vi är nöjda med att det blev en ökning och att vi har haft många intressanta samtal, säger Rebecca L Johansson, verksamhetsledare på Panncentralen i Kungsmarken.

För att motverka utanförskap i bostadsområdena drog projekt demokratiinformatör igång under våren i samarbete med Mellanstadens Folkets hus och park.

Trapphus för trapphus har demokratiinformatörerna ringt på för att prata demokrati och rösträtt. Skälen att inte gå och rösta kan variera.

– Det är inte alla som vet om att de får rösta. Vi har berättat om det och vad det är för skillnad på de olika valen, på nationell nivå och lokalt, säger Rebecca L Johansson.

För att få rösta i riksdagsvalet krävs svenskt medborgarskap. Men i kommunval och landstingsval går det bra att ha annat medborgarskap, så länge en person är bosatt och folkbokförd i kommunen, samt över 18 år. För medborgare utanför EU, Norge och Island, behövs också att denne har varit folkbokförd i Sverige de senaste tre åren.

Innan dörrknackningen drog i gång har informatörerna utbildats av studieförbundet ABF. Bland de som har besökts finns många med erfarenhet av andra typer av stater än en parlamentarisk demokrati.

– Om någon kommer från ett land där en röst inte spelar någon roll, är benägenheten att rösta inte så stor. Vi har gjort jämförelser med vardagen här och om hur det ser ut i vårt eget föreningsliv med årsmöte och styrelse, säger Rebecca L Johansson.

Politiker från alla partier bjöds in till en politikerträff i augusti. Demokratiinformatörerna har också anordnat olika evenemang för att sprida information om det svenska valsystemet, och vad det innebär. Men också om hur röstningen praktiskt går till.

– Det är sådant som förstagångsväljarna får i skolan.

Demokratiinformatörerna är som projekt avslutat. Men det kan komma att få en fortsättning.

– Det är flera som säger att de gärna vill fortsätta. Vi har pratat om att starta en egen demokratiförening, säger Rebecca L Johansson.