Mild vinter ger ett rikt fågelliv konstaterar ornitologerna

När Karlskronas Ornitologiska Klubb sammanställde årets fågelräkning i måndags kväll såg det länge ut som att blåmes och talgoxe tillhörde de två vanligaste fågelarterna i länet. Bergfinken återfanns då först på åttondeplats, med både blåmes, talgoxe, pilfink, domherre, stenknäck, gråsiska och koltrast före sig.

Men morgonen därpå såg topplistan för Blekinge annorlunda ut. Då toppade plötsligt bergfinken, och det med besked. Hela 2 701 observationer, jämfört mot tvåan blåmes med 1 768 observationer. Hur gick det till?

– Vi har mycket bergfink i Blekinge, svarar Niclas Wahlgren, medlem i Karlskrona Ornitologiska Klubb. De flyger i flock. Skiftet i topplistan hänger på en observation vid foderstationerna i Olofström som kom att ändra resultatet.

Bergfinken är dock inte en vanlig syn norr om Blekinge. Anledningen är att här finns gott om bokollon. Bokens frösättning i övriga landet är betydligt fattigare

Totalt ingick 315 foderstationer i länet i fågelräkningen. Det ska jämföras mot 2017 års antal om 499 foderstationer.

– Det är klart att det känns trist att det är färre rapportörer i år, säger Niclas Wahlgren. Klart att det finns teorier om vad det kan bero på, men det är en analys som Sveriges Ornitologiska Förening och Birdlife Sverige, som driver kampanjen Vinterfåglar inpå knuten, får göra.

Normalt lämnar småfåglarna Blekinge i utbyte mot varmare breddgrader någon gång i november/december. Men den milda vintern gör att de besparar sig flygresan över Östersjön. Det ger ett rikt fågelliv i länet, även under vinterhalvåret.

– Småfåglar vill inte flyga längre än de behöver, säger Niclas Wahlgren. Vår milda vinter i Blekinge passar dem bra samtidigt som de slipper flyga över Östersjön i jakt på föda.

Detta till glädje för länets ornitologer. Samtidigt är det milda klimatet delvis ett problem.

– Det märks att fåglarna inte längre är beroende av våra foderstationer, säger Niclas Wahlgren. Den milda vintern gör att de hittar föda på annat sätt, vilket riskerar att ge en väldigt mager utdelning förr oss ornitologer som ska räkna in dem.

Men när de väl dyker upp vid en foderstation så är det i regel i stor flock. Precis som bergfinkarna valde att göra i Olofström, vilket ändrade topplistan helt.