Färre militära fartyg på Östersjön

Karlskrona Artikeln publicerades

Trots att den internationella militära aktiviteten har ökat i Östersjön så kommer antalet svenska bevakningsfartyg som patrullerar där att minska från och med i höst.

I Östersjön pågår just nu mer militär aktivitet än vad det har gjort på många år, inte minst på grund av den politiska utvecklingen i Ukraina.
– Det är just nu mycket aktivitet i Östersjön som har fått ett otroligt fokus. Inte bara genom att många länder är där, utan det genomförs också mer och mer kvalificerade övningar, sa kommendör Ewa Skoog Haslum, chef för fjärde sjöstridsflottiljen i Berga till Svenska Dagbladet i går.

Trots det så kommer den svenska flottan att minska antalet svenska bevakningsfartyg som patrullerar i Östersjön från och med i höst. Då ska nämligen samtliga sex bevakningsbåtar som patrullerar där i dag att avrustas. Från och med 1 januari 2015 kommer de att ersättas av två vedettbåtar.

Brigadgeneral Ola Truedsson, chef för marintaktiska staben i Högkvarteret, anser inte att beslutet kommer att få så stora effekter på patrulleringen av Östersjön. Vedettbåtarna är större än bevakningsbåtarna och kan ligga längre tid ute till sjöss. De är dessutom mer tåliga för hög sjö.
– Men antalet platser vi kan vara på vid samma tidpunkt minskar naturligtvis, säger han.

Tanken är att Kustbevakningens flygsystem och andra typer av fartyg, som minröjningsfartygen, också ska involveras i bevakningen.

Varför har man fattat det här beslutet?
– Det handlar om ekonomi. Man måste välja hur man spenderar pengarna. Om man ska livstidsförlänga bevakningsbåtarna medför det stora kostnader och den ekvationen går inte ihop, säger Ola Truedsson.

Beslutet kommer inte att få några personella konsekvenser vid marinbasen i Karlskrona, enligt brigadgeneral Ola Truedsson.
– Den besättning som kör idag kommer att behövas även framöver, säger han.

Annicka Engblom (M) riksdagsledamot i försvarsutskottet, tycker att det är olyckligt att det blir färre bevakningsfartyg som patrullerar kusten. Hon vill se både ökade resurser och fler fartyg till marinen.

Men hon anser att beslutet bara delvis kan förklaras med bristande resurser till Försvarsmakten.
– Vi har pekat ut prioriteringar både i budgeten och i försvarsberedningen om att stärka marinen och flygvapnet och därför ställer jag mig frågande till hur försvarsmakten prioriterar. Det stämmer inte överens med den politiska planeringen.

Hon kan i dagsläget inte svara på om hon tror att beslutet kommer att påverka kapaciteten att bevaka Sveriges gränser till sjöss.
– Jag har inte kunnat få den informationen idag. Jag kan bara säga att vi har en lång kust att täcka och alldeles för få enheter idag, säger hon.

Peter Jeppsson (S), riksdagsledamot i försvarsutskottet är dock mycket orolig för att den svenska bevakningen av Östersjön kommer att bli sämre.
– Att gå ner från sex fartyg till två gör skillnad i vilket område du kan täcka. Fartygen kanske kan ligga ute lite längre, men det är färre antal fartyg ute och det ser jag som ett jättebekymmer, säger han.

För honom kokar det hela ner till en fråga om ekonomi och om tilldelning av resurser.
– Om vi ställer krav på Försvarsmakten, oavsett om det gäller personal eller materiel, så måste vi också tilldela pengar, säger han.