Debatt

Vi är inte alls indignerade, bara luttrade

Åsa Håkanson Inger Persson Lena Tvede ,
Foto:

Nej, bästa Christel Hammar-Malmgren, ledamot i Blekinge museums styrelse, vi är inte så okunniga som du vill göra gällande. Vi tror snarast att du har blivit förförd av språket till att tro att gubbe inte står för just gubbe.

Från Wikipedias nätplats kan inhämtas följande: En guldgubbe är en artefakt från järnåldern som består av en liten bleckplåt – typisk 10-18 mm hög - i guld eller guldlegering med människofigurer på. Bilden på det tunna blecket är antingen framställd med en stämpel – partiser har hittats - eller tillverkats genom en så kallad penndrivning där figurerna formats med ett spetsigt verktyg.

Guldgubbar har hittats på 18 platser i Sverige, några i Norge, några fler i Danmark. Västra Vång-fynden är (hittills) det fjärde största i Sverige. I Sverige och Norge avbildas ”guldgubbarna” oftast som två människor som verkar omfamna varandra. Populärt har de kallats för ”kärlekspar” men det kan också röra sig om dansande par. De danska är oftast enskilda personer. Bland dem som kan könsbestämmas är de flesta män, men en hel del är kvinnofigurer. En del av bilderna är detaljrika, och visar håruppsättningar, smycken och kläder, andra är mer förenklade. (Källa bland annat Nationalencyklopedin)

Så ordet guldgubbe på dessa fynd är inte relevant utan som så mycket i vårt språk av i dag en följd av det kvinnoförtryck, som utmärker en kultur som invaderats av män och därmed mäns maktkultur.

Vi har aldrig påstått att männen i Blekingemuseets styrelse skulle ha hittat på ordet guldgubbe. Men hela styrelsen är ansvarig för de ord som används i museets skrifter, museets reklam och museets broschyrer liksom de föredrag om museets skatter som hänvisar till de kunskaper som museet sprider.

Den omstöpning av mans- och kvinnorollerna i samhället som styr så mycket av våra tankar – och vår kunskap – skedde i vårt land mest och tydligast under 1700-, 1800- och början av 1900-talen. Det har lett till många missförstånd, många felaktigheter och många feltolkningar. Vilket bekräftar att guldgubbe som ord kan ha skapats, som du skriver, under 1700-talet.

Vi är inte särskilt vare sig indignerade, kränkta eller förvirrade, som du skriver. Snarare luttrade av många, många års kamp för en förändrad kvinnosyn. Vi vet av egen erfarenhet att denna kamp måste föras med små myrsteg, ett i taget, och föras på alla nivåer. Inte minst för att synliggöra i vilka former mäns överordning framställs.

Vår förhoppning är att museets hela styrelse ska inse att sanningen om vår historia är viktig. Viktigare än att fortsätta med samma osynliggörande av kvinnorna som på 1700- och 1800-talen. Kanske kan någon man lära sig något av kvinnliga förebilder – vi vet att kvinnor gör det.