Tveksamma subventioner i Ronneby
Ett motiv är att man får tillbaka pengarna längre fram, i form av ökade skatteintäkter. Jag tror inte det blir så. Mer än 1 000 Ronnebybor pendlar, netto, till jobb utanför kommunen. Får de jobb inom kommunen, ökar inte kommunalskatten till Ronneby. Man betalar skatt där man bor, inte där man jobbar.
Om de nya jobben i Ronneby går till ”utombys”, får Ronneby kommun inte en enda krona mer i skatt.
Om jobben går till de arbetslösa i Ronneby, och de är många, tjänar individen mer. Man betalar, säg, 40 000 kronor mer i kommunalskatt. Men då sjunker statsbidraget till kommunen med 38 000 kronor. Nettot för kommunen blir ynka 2 000 kronor.
Fler jobb kan ge inflyttning. Då ökar skatteintäkterna. Men kostnaderna för skola etcetera ökar lika mycket, såvida man inte har ledig kapacitet. Det har man inte i dag.
Vi måste ha samma priser som grannkommunerna, är ett annat motiv. Häri finns ett dilemma. Om de andra kommunerna subventionerar, måste Ronneby också göra det, kanske. Här ser vi en nackdel med alltför många kommuner i Blekinge.
Alternativet är att vi fortsätter med ”dagens” politik. Vi låter folk pendla till jobb utanför kommunen.
Kommunala subventioner kan mycket väl tränga undan jobb på annat håll i kommunen. Om kommunen exploaterar för 600 kronor per kvadratmeter, men säljer för 100 kronor, kan man hindra privata aktörer, som skulle kunna exploatera för 400 kronor, och sälja för 400 kronor.
Listan med problem med kommunala subventioner kan förlängas. Likväl: Det får räcka för stunden.
Sune Håkansson
Nationalekonom, Ronnebypartiet
