Religionsfrihet handlar också om att slippa pådyvlas religion
Under måndagens fullmäktige i Sölvesborg klubbades Samstyrets handlingsprogram för mandatperioden igenom. I detta lägger vi bland annat fokus på barns rätt att inte förtryckas med samhällets tysta acceptans. Andre vice ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, Jörgen Englin (S), riktade då kritik mot våra förslag som direkt berör ett förhindrande av beslöjade barn i barnomsorgen och i skolan. Något slöjförbud, som skulle kunna rädda flickebarn från att sexualiseras i religionens och kulturens namn, ville Englin inte se. Till skillnad från honom anser dock inte vi det vara rimligt att politiker blundar när barn, som aldrig har anledning att skyla sig, omotiverat täcks av tygstycken i kommunens verksamheter. Religionsfrihet handlar nämligen också om att slippa pådyvlas religion, vilket försvåras om samhället aldrig ger barn andrum.
Vi ser i dag hur utanförskapsområden växer fram i Sverige och att barn ända ner i förskoleåldern blir skylda av sina familjer - enkom för att de är flickor. Detta är flickebarn som inte har friheten att känna vinden i håret en varm sommardag och som inte får möjlighet att leka frisör eller ta på favorithårspännet när det vankas kalas. Detta är flickebarn som exkluderas från sådant som kan vara viktigt för de små. Alla ska ha rätt till sin egen barndom och då är det beslutsfattarnas plikt att stå upp för våra grundläggande värderingar om jämställdhet mellan de båda könen – utan kyskhetsbälten eller andra kvinnofientliga symboler.
Jörgen Englin utgick i sitt resonemang från att inga barn ska tvingas bära slöja om de inte vill, men samtidigt att kommunen inte bör förbjuda dylika plagg eftersom det kan finnas barn som de facto vill bära dem.
Förutom att detta resonemang är direkt paradoxalt väcker det fler frågor än svar – särskilt kring vad som är att bedöma som ”frivilligt”. Jag undrar hur du Jörgen Englin tänkt att kommunen ska kunna kontrollera vilka barn som verkligen är förtrycksutsatta? Är er uppfattning att små barn personligen ska tillfrågas om varför de bär exempelvis slöja av pedagogerna och hur anser du i så fall att dess svar ska värderas? Anser du att om ett litet barn, uppväxt i en miljö där destruktiva förväntningar präntats in i henne, bär slöja ”frivilligt” om hon, av ren lojalitet, upprepar sina egna föräldrars vilja vid frågor om klädseln? Anser Englin verkligen det vara rimligt att samhället tvingar potentiellt förtrycksutsatta barn till svekkänslor mot den egna familjen och hur rimmar det i så fall med det barnperspektiv som alltid bör finnas i verksamheterna?
Det är uppenbart att S i Sölvesborg som tillhör Sveriges så kallade ”feministiska” regeringsparti inte vill se frågans komplexitet och hellre vänder bort blicken än att stå upp för flickors frihet. I SVT Opinion live den 28 mars sa S-föreningen för jämställdhet, emot hedersförtryck och våldsbejakande extremisms ordförande, Maria Hind Alias, att hon var positiv till Eskilstunas förslag om att förbjuda slöja inom skola och förskola just av den anledningen att slöjans innebörd är att man sexualiserar kvinnan. Lär av dina egna, Englin, och våga stå upp för de som inte kan göra det själva.
Louise Erixon (SD)
Kommunstyrelsen ordförande Sölvesborg
