Ordkrig visar på försvarsspricka
Beredningen skall ligga till grund för kommande försvarsbeslut, troligen 2019. Men till dess gäller försvarsbeslutet från 2015 där det står att ett väpnat angrepp är osannolikt.
UD har till Sveriges ambassader skickat ut språkregler ”med anledning av försvarsberedningens rapport om totalförsvaret, för eventuella samtal på stationeringsorten”. I dessa ”språkregler” står att ”Bedömningarna av den militära hotbilden i rapporten ligger i linje med regeringens och försvarsberedningens beslut”, samt att ”en attack riktad direkt mot Sverige förblir osannolik”.
Ordstriden får folk att gå i taket. Till exempel tog Dagens Nyheter in en debattartikel av Mikael Holmström med rubriksättningen ”UD sprider felaktig bild av försvarsrapport”.
Samma dag, när statsministern på rikskonferensen Folk och försvar säger att ”ett enskilt direkt militärt angrepp mot Sverige är osannolikt”, menar Hans Wallmark (M) att ”hans sätt att agera nu riskerar att undergräva och underminera det arbete beredningen har gjort.”
Parterna i försvarsberedningen har länge bråkat om hur sannolikt ett väpnat angrepp är, men när man inte kunnat enas har man till slut fått nöja sig med den intetsägande meningen att ”Ett väpnat angrepp inte kan uteslutas” vilket är självklart rent statistiskt och inte betyder någonting men låter handlingskraftigt. Fortfarande gäller dock försvarsbeslutet från 2015 med formuleringen att ett angrepp är osannolikt. Det är därför regeringens uppfattning.
Bertil Ahnlund
Karlskrona
