Momshöjningen kommer drabba landsbygden hårdare
En fungerande vård och omsorg är en förutsättning för möjligheten att bo och leva i hela Sverige. Tillgång till vårdpersonal är givetvis avgörande. Det finns dock många hinder på vägen för att få en likvärdig vård i hela landet.
Till och med något som kan uppfattas som en marginell fråga kan få stor betydelse, exempelvis momsfrågor. En momshöjning på 25 procent på uthyrning av vårdpersonal och vårdtjänster riskerar att få enorma konsekvenser för tillgången till vårdpersonal.
Kompetensbrist och tillgänglighet är två frågor som länge dominerat vårddebatten. Ett domslut från Högsta förvaltningsdomstolen kommer att innebära att privata vård- och omsorgsgivare får en momskostnad på 25 procent på inhyrd personal. Detta får de ingen ersättning för eftersom vård- och omsorgstjänster i övrigt är momsbefriade.
Den vård som drivs i egen regi av regioner och kommuner drabbas inte av detta eftersom de ersätts för sina direkta momskostnader. På kort sikt innebär detta stora ekonomiska problem för flera av de privata aktörerna inom svensk vård och omsorg. Och på längre sikt innebär det att man blir tvungen att ta mer betalt av kommuner och regioner för den vård och omsorg som man utför. Samma regler och lika förutsättningar ska gälla för såväl privata som offentliga aktörer.
Vi ser en uppenbar fara att momshöjningen kommer drabba vården på landsbygden relativt hårdare. På många håll på landsbygden sliter privata vård- och omsorgsgivare redan i dag med att hitta personal. Ofta måste man vända sig, åtminstone periodvis, till företag som hyr ut personal. Att försöka anställa någon på vikariat eller på timmar är en omöjlighet. Det finns helt enkelt inte tillgång till detta. Privata och offentliga aktörer ska behandlas lika, då måste momsfrågan tas på fullaste allvar.
I den överenskommelse som regeringen slutit med Centerpartiet och Liberalerna framgår tydligt att konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare vad gäller ekonomiska villkor. Den aktuella frågan visar tydligt att så inte blir fallet från och med den 1 juli 2019.
För oss är inte den exakta lösningen det viktiga. Det centrala är att vi fortsatt har ett system som inte gör skillnad på privata och offentliga aktörer så att vi kan säkerställa likvärdiga förutsättningar för vård i hela landet.
Per Åsling (C), riksdagsledamot och förste vice ordförande i Skatteutskottet
Lars Karlsson (C) Förste vice ordförande Regionstyrelsen Region Blekinge
