Debatt

33 miljoner kvinnor på flykt

INTERNATIONELLA Artikeln publicerades

På internationella kvinnodagen befinner sig cirka 33 miljoner kvinnor och flickor på flykt.

Kvinnor och flickor är extra utsatta i en krissituation. Samtidigt är kvinnor nyckeln till familjens och samhällets återuppbyggnad efter en kata­strof.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/T,Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Kvinnor och flickor är extra utsatta i en krissituation. Samtidigt är kvinnor nyckeln till familjens och samhällets återuppbyggnad efter en kata­strof.

KVINNODAGEN

Att vara kvinna eller flicka gör dig extra utsatt, ofta en måltavla för diskriminering, våld i nära relationer och sexuellt våld. Samtidigt är kvinnor nyckeln till familjens och samhällets återuppbyggnad efter en katastrof. Det visar både erfarenhet och empirisk forskning.

Vi lever i en värld där utdragna krig och konflikter tvingar människor på flykt, vilket sammantaget med klimatförändringar leder till allt fler katastrofer. Omkring 135 miljoner människor kommer att behöva humanitär hjälp under 2018 – och allt tyder på att siffrorna kommer att stiga framöver.

Det kräver en förändring av hur humanitärt stöd ges till människor som överlevt en katastrof. Vid katastrofer är dödligheten för kvinnor högre än för män. I en konfliktsituation kan den vardagliga uppgiften att hämta vatten till sin familj innebära en risk för våldtäkt. Ändå är det kvinnor som tydligast bidrar till att de som drabbas av konflikter och katastrofer återhämtar sig och reser sig starkare. Kvinnor har en avgörande roll i både i familjen och i samhället och bidrar till den sociala sammanhållningen.

När behovet av katastrofhjälp växer blir det än viktigare att humanitärt stöd ges på ett sätt som hjälper människor att hantera svåra upplevelser och gör dem bättre rustade för framtiden. Svenska kyrkan har, tillsammans med våra partner, under lång tid utvecklat ett arbetssätt som stärker människors möjligheter att resa sig starkare efter en kris. Det bästa sättet att hantera svåra upplevelser är att få stöd från närstående och att tas i anspråk, att vara delaktig i till exempel matutdelning eller byggarbetslag.

Religion och tro spelar också en viktig roll i återhämtningen efter katastrofer. Tro hjälper människor att sörja, inger hopp och underlättar återhämtning. Tro är ofta en del av människors sociala sammanhang, och kan vara en positiv kraft för jämställdhet. För oss är det en självklarhet att varje människa är Guds avbild och har lika värde. Därför verkar vi för allas mänskliga rättigheter. Vi ser inte den drabbade som ett offer, utan som en individ som kan bidra till återuppbyggnaden av sitt samhälle – och här har kvinnor en nyckelroll.

När katastrofen inträffar splittras familjer och de sociala nätverken slits sönder. Som humanitär aktör måste vi bidra till att återskapa sociala nätverk och en vardag där människor kan dela erfarenheter, stötta varandra och få styrka att gå vidare. Det sker bland annat genom stöd till fosterföräldrar för föräldralösa barn, eller skol- och fritidsaktiviteter.

Utbildning och självhjälpsgrupper är särskilt betydelsefullt för kvinnor. Med egen inkomst ökar både inflytande och självkänsla.

I arbetet tillsammans med människor på flykt och i andra akuta situationer ser vi, trots allt, framtidstro. Genom att stödja kvinnor i konflikt- och katastrofsituationer ges allt fler –  även barn och män – möjlighet att resa sig starkare efter katastrofen.

Erik Lysén

Chef för Svenska kyrkans internationella arbete