Debatt BLT

Ny metod för färre frakturer

Debatt BLT Artikeln publicerades

Nio av tio svenskar tycker att Sverige ska vara världsledande på att ta fram nya och mer effektiva medicinska behandlingar. Sverige halkar dock efter jämförbara länder när det gäller att använda dessa behandlingar i vården. Ett konkret exempel är kvinnors benskörhet.
Under 2011 fick var artonde kvinna över 80 år i Blekinge, totalt 328 personer, sjukhusvård på grund av en fallolycka. Dessa olyckor leder till ett stort personligt lidande, samtidigt som de blir allt dyrare för samhället.
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting anser att 60 till 70 procent av alla kvinnor över 50 år, som haft en så kallad lågenergifraktur, borde få läkemedelsbehandling.
Antalet frakturer vid ett fall skulle då minska med nästan 20 procent och samhällets kostnader med cirka 200 miljoner kronor. Ändå är det bara cirka 13 procent av dessa kvinnor i Blekinge som får behandling.
Den låga andelen kan bero på att svensk sjukvård inte har haft något effektivt och enkelt sätt att avgöra vilka som bör få behandling.
Nu finns det en ny svensk metod för att med en enkel handröntgen screena stora grupper, i samband med mammografi. På så sätt kan man identifiera vilka kvinnor som löper hög risk för allvarliga skador vid ett fall.
Region Halland, vars ledande sjukvårdspolitiker fått Forska Sveriges utmärkelse för att ha främjat medicinsk forskning och dess användning, har som första landsting budgeterat för en pilotstudie där den nya metoden ska användas.
Det är bra, men Halland är undantaget som bekräftar regeln.
I motsats till USA och en rad andra länder i Europa, har svensk sjukvård ännu inte satsat på den nya svenska metoden.
Landstingen bör satsa mer på förebyggande vård och diagnostik. Då kan sjukdomar identifieras i ett tidigt stadium, förebyggas och behandlas med bättre resultat och färre återbesök för patienten. Det är angeläget att omvårdnadspersonalen, i både sjukvården och äldreomsorgen, ständigt arbetar med att förebygga fallolyckor. 
Vården bör också ges bättre möjlighet att arbeta som en kunskapsorganisation, vilket skulle förbättra personalens situation och ge ökad kvalitet i omvårdnaden. Det måste finnas tid för alla yrkesgrupper att samarbeta med forskare från universitet och företag för att utveckla nya metoder och produkter. Det krävs dessutom långsiktiga budgetar så att det lönar sig att investera i exempelvis diagnostik och nya förebyggande behandlingar.
Patienterna i Blekinge måste i ökad utsträckning få glädje av de senaste medicinska framstegen. För många personer kan det handla om liv eller död. Samtidigt skulle det stärka Sveriges position inom medicinsk forskning och skapa nya jobb.

Anna Nilsson Vindefjärd, 
generalsekreterare Forska Sverige
och doktor i medicinsk innovationskunskap

Annelie Nordström, 
ordförande Kommunal och en av grundarna av Forska Sverige