Förbundets tuffare regler för elitlicens

Ishockey Artikeln publicerades

De ekonomiska kraven på Sveriges elithockeyklubbar skärps från och med nästa år, det blev klart under helgens förbundsmöte i Stockholm.

– Det är väldigt viktigt att det är ordning och reda i ekonomin i våra klubbar, säger omvalde förbundsordföranden Anders Larsson.

Svenska ishockeyförbundet har licensregler för de högsta serierna inom elithockeyn. En förening som sportsligt kvalificerar sig för spel i SHL, SDHL, hockeyallsvenskan eller division 1 måste även uppfylla vissa andra krav för att behålla sin plats.

Från och med nästa år träder nya licensregler i kraft och gäller fram till 2022. Skärpta krav på stabil ekonomi (kapitalkrav), god organisation, ungdomsverksamhet som riktar sig till killar och tjejer, samt en arena med kapacitet och kvalitet enligt förbundets riktlinjer.

– Möjligheten att gå upp är ofta lågan för en förening att avancera i seriesystemet. Men på de högsta nivåerna har vi också ytterligare krav för de lag som kvalificerar sig sportsligt. I det nya regelverket har vi fått till ett gemensamt licensregelverk för de översta nivåerna. Framförallt är det en skärpning av de ekonomiska kraven, säger Anders Larsson, som under lördagen valdes om till förbundsordförande för nästkommande tvåårsperiod, till TT.

Förbundet har utrett frågan om kapitalkrav tillsammans med utredaren Hans Nyberg. Dialog och diskussion har förts med samtliga distrikt ute i landet. Resultatet är alltså skärpta krav på elitföreningarnas egna kapital. Kraven ska ökas stegvis från 2018, en allsvensk klubb måste öka sitt egna kapital från 1,5 miljoner kronor till 4 miljoner kronor inom en femårsperiod för att få elitlicens.

– Vi är otroligt mån om att det finns en ekonomisk stabilitet i våra föreningar. Om en förening skulle gå i konkurs under säsong blir det dels en bedrövelse för föreningen själv, men också för hela seriesystemet och svensk hockey. Det är väldigt viktigt att det är ordning och reda i ekonomin i våra klubbar, säger Anders Larsson.

Västerbottens-Kuriren och Aftonbladet har tidigare skrivet om kapitalkraven som nu träder i kraft.

– Det är diskriminerande mot oss som liten förening. Det ställs högre krav på oss bara för att vi är en liten klubb och det kan inte vara möjligt att det ska vara en sådan snedvridning. Det är inga banker som ställer såna krav, sade allsvenska Västerviks klubbchef Magnus Nilsson till Aftonbladet.

– Det inte alltid det går att få alla individer nöjda och 100 procent enighet, säger Anders Larsson till TT.

SHL-laget Luleå gjorde en ekonomisk förlust på 4,9 miljoner kronor den här säsongen men oroas inte över de höjda kapitalkraven.

– Det är också bra om det finns krav på likviditet, att man faktiskt har pengar på banken. I slutändan är det det som är viktigt, att man kan betala sina löner och sina leverantörer. Det är bra för oss också att vi försöker bygga upp det och ha tio miljoner i eget kapital, säger vd:n Stefan Enbom till Norrländska Socialdemokraten. (TT)

Fakta

De nya kapitalkraven inom svensk ishockey

Minimikravet på svenska ishockeyföreningars eget kapital från den 30 april 2018.

SHL: 4 miljoner kronor (2018), 5 mkr (2019), 6 mkr (2020), 8 mkr (2021), 10 mkr (2022).

Hockeyallsvenskan: 1,5 mkr (2018), 2 mkr (2019), 2,5 mkr (2020), 3 mkr (2021), 4 mkr (2022).

Division 1: 100 000 kronor (2018), 200 000 kr (2019), 300 000 kr (2020), 400 000 kr (2021), 500 000 kr (2022).

SDHL: "För att en förening ska beviljas licens i SDHL – till och med säsongens 2021–2022 – krävs att föreningen ska ha stabil ekonomi vad avser likviditet och god organisation".

Källa: Svenska ishockeyförbundet

Visa mer...