Högt siktat förstärker förbanden i Blekinge

Inför ett förväntansfullt medieuppbåd höll Försvarsmakten en presskonferens i Stockholm under fredagen, främst representerad av konteramiral Jonas Haggren. Han förklarade att en sammanställd rapport mer var en idé för att svara upp mot en sannolik omvärldsutveckling - och inte en färdig plan. Det som kallades för en perspektivstudie var en beskrivning av hur det svenska försvaret borde utvecklas fram till 2035.

I stort gick den ut på en fördubbling av Försvarsmaktens resurser. Inte minst med betydelse för förbanden i Blekinge. En fördubbling av antalet JAS Gripen version E (den senaste uppgraderingen) till 120 stridsflygplan skulle påverka flottiljen i Blekinge. I dag finns stridsflyget fördelat på fyra (eller sex om man räknar med två divisioner på F 7 i Såtenäs ) stridsoperativa divisioner, två i Kallinge och två på F 21 i Luleå.

– Vi skulle vilja se åtta divisioner, men har inte gått in på hur de skulle fördelas över förbanden, sa Jonas Haggren.

För Marinens del skulle det handla om 24 stridsfartyg i stället för dagens sju (nya och uppgraderade korvetter) och sex ubåtar mot dagen fyra.

Han betonade att ett framtida försvar bör inrikta sig på en utveckling av både volymen och nya kompetenser och fick frågan om den föreslagna ökningen skulle innebära ett invasionsförsvar som fanns under det kalla kriget.

– Nej, storleken på Försvaret strax efter murens fall var större än det vi nu önskar. Samtidigt innebär det inte en återgång till det gamla invasionsförsvaret.

Men han medgav att det fanns flera osäkerhetsfaktorer i bygget av ett betydligt större Försvar, som tiden för att få fram nytt materiel, rekrytering, och framför allt de beslut som måste tas för att föra processen vidare.

2025 ansågs vara ett strategiskt årtal i ett avstamp vidare mot 2035. Då skulle man ha kunnat komma ikapp de luckor som finns mellan den tänkta försvarsorganisationen idag och verkligheten.