Arkeologer hittade delar av dolt världsarv

– Nog finns det all anledning att forska vidare om det här, säger marinarkeolog Jim Hansson, som härförleden blev klar med sin rapport om flera undersökta vraklämningar vid örlogsbasen.

Några av skeppen sänktes där för 300 år sedan med ett alldeles speciellt syfte – att skapa fundamentet till en befästningslinje mellan det som i dag är östra delen av Lindholmen och tornet Smörasken.

Det var nämligen så Erik Dahlberghs numera världsarvsklassade plan från Karlskronas grundläggande var tänkt.

– Det är ju jädrigt häftigt att kunna koppla krigsfartyg som varit med om både det andra, till en stor, känd arkitekts anläggning – som dock aldrig förverkligades.

I juletider 2016 sökte marinarkeolog Hansson och kollegan Mikael Fredholm egentligen efter Blekinge – det allra första örlogsfartyg som byggdes i Karlskrona i början av 1680-talet.

Och snart lokaliserades det som bekant också – innanför örlogsbasens östra pir.

Men sonarbilder som försvarsmakten hade serverat visade även andra förmodade fornlämningar – utanför piren – och som man passade på att besiktiga i samma veva.

Vraken har märkts ut på flera gamla 1700-talskartor och kunde skönjas redan i samband med en sonarkartering som gjordes 2005.

Men de har inte undersökts av arkeologer tidigare.

Och de har veterligen inte fotograferats.

Förrän nu.

– Det var väldigt bra sikt, förvånande nog. Och de där fartygen visade sig vara välbevarade – inte alls nedhuggna eller tömda som man kanske kunde tro. De är inbäddade i dy och bär på mycket information. Där ligger kanonkulor, tross, keramik, kritpipor och mycket annat, säger Jim Hansson.

Som anar att djupet på platsen gjort att man velat behålla så mycket som möjligt av fartygen för att kunna spärra av och skapa den där piren som Dahlbergh tänkte sig.

– Det är ett häftigt exempel på hur det planeras, påbörjas, pengar sinar, det blir omodernt ... Samtidigt bär ju fartygen på sina historier – precis som de andra som hittats, säger Hansson, och har inte minst färska fynd som Solen, Victoria, nämnda Blekinge, Prins Fredrik Wilhelm, Sprengtporten och Råbocken i åtanke.

Vid Smörasken lokaliserades tre av totalt sju vrak efter vad som, av allt att döma, är sänkta 1600- och 1700-talsfartyg. Exakt vilka de är, är inte fastställt. Arkivuppgifter och noteringar på gamla kartor stämmer inte alltid överens med verkligheten.

– Det är en röra – ett jädra virrvarr av namn som förekommer. Fartyg döps om flera gånger och så vidare. Och för att säkert reda ut det här behövs en riktig arkeologisk undersökning – att man framför allt tar ”dendroprover” (för åldersbestämning av träet) så att man får en bra datering. Sen kan man ringa in byggnadsskedet och jämföra med de arkivuppgifter som det trots allt finns gott om.

LÄS MER: Fler sänkta skepp på Örlogsbasen

Ett av de undersökta vraken bedöms trots allt med stor sannolikhet vara Drottning Hedvig Eleonora från 1683, och som först döptes efter sonen Karl XI, Karlskronas grundare.

– Det var ett av Flottans absolut största fartyg under den här perioden – 1 900 ton, 90 kanoner. Mycket större än regalskeppet Wasa – snarare i Kronan-klass, säger Jim Hansson om efterforskningarna som gjorts tillsammans med Bengt Gullbing.

Om de två andra är en bojort samt ett fartyg vid namn Christina, som det brukar uppges, är desto mer osäkert.

– Däremot är det väldigt troligt att Stockholm och Drottning Ulrika Eleonora från 1680-talet finns där intill.

Arkivdykningar kring hela hopen som till övervägande del sänkts kring 1710 för att i synnerhet mota dansken under Karl XII:s stormaktstid, pågår för fullt. Men några nya undersökningar på plats vid Smörasken är inte inplanerade.

– Jag hoppas dock att det kan bli av i framtiden. Det finns som sagt all anledning, potentialen är väldigt stor med tanke på skeppens historia, hur de användes och hur mycket som finns kvar av dem, säger Jim Hansson, och utvecklar tankegångarna:

– Hela strukturen för hur Karlskrona utvecklas har ju med gamla skepp att göra. Utan behovet att bygga fartygen hade inte staden sett ut som den gör i dag. Och till försvar, kajer, pirer ... är det gamla fartyg man har använt. Jag tycker att de är minst lika viktiga som världsarvsbyggnaderna.