Skadeglada populister möts i krisens skugga

Ingenstans bland de stora tyska partierna är motviljan mot Angela Merkel så stor som i Alternativ för Tyskland (AFD), som gjorde ett mycket bra val i september och kom in i förbundsdagen med nära 13 procent av rösterna. Därför jublade många av partiets företrädare när regeringssamtalen mellan Merkels kristdemokratiska union, liberala FDP och miljöpartiet De gröna - de så kallade Jamaicapartierna - kollapsade för snart två veckor sedan.

"Alldeles utmärkta nyheter för vårt land: Jamaicaexperimentet havererade innan det ens hann börja", twittrade ordföranden Jörg Meuthen, som är ensam på toppen efter partiledarkollegan Frauke Petrys dramatiska avhopp kort efter valet.

Stärkta av framgång

I helgen samlas omkring 600 delegater på AFD:s kongress i Hannover. Stärkta av partiets framgångar i valet, men också av en nyfunnen sammanhållning, enligt Melanie Amann, journalist på tyska Der Spiegel.

Inga viktigare strategiska beslut ska fattas på kongressen, som främst handlar om personfrågor. Trots det kan den ge en fingervisning om åt vilket håll partiet är på väg. Bland förslagen finns en motion om att möjliggöra för en ensam ordförande att styra partiet, en fråga som högerflanken driver.

Nytt försök

I torsdags påbörjade Angela Merkel sitt andra försök till regeringsbildning, den här gången med socialdemokratiska SPD. En sådan koalition, som styrt Tyskland den senaste mandatperioden, skulle sannolikt glädja AFD av två skäl: Dels skulle den göra partiet till största oppositionsparti, vilket ger fördelar i det parlamentariska arbetet, dels skulle den befästa bilden av ett kotteri i den politiska mitten, som AFD är mån om att lyfta fram.

Till dess att en ny regering är på plats i Berlin - med eller utan nyval - lär AFD fortsätta glädjas åt förbundskanslerns mödor och besvär.

TT