Finlands 100-årsjubileum i kulturen

Finsk tango, klassisk musik och design - det är vad svenskar förknippar finskt kulturliv med. Och Mumintrollet så klart. När landet nu firar 100 år av självständighet står det i centrum för flera kultursatsningar i Sverige. Många nyanserar också bilden av det allvarsamma, naturälskande folket. Just så upplevs finländare nämligen, enligt en Novusundersökning som Finlandsinstitutet har låtit göra.

Nycirkus moderniserar

Kulturevenemangen som uppmärksammar det finska jubileet är spridda över hela landet. Där finns hundratals regionala satsningar, särskilt i kommuner med många finlandssvenskar.

Både Nationalmuseum och Liljevalchs ställer ut finsk design. En hel del har hänt efter Marimekko, påpekar Anders Eriksson. Finlandsinstitutets fokus på mer moderna uttryck har lett till att man har samproducerat nycirkusen "Kinema" tillsammans med Riksteatern.

Bearbetar historien

Temat för jubileumsåret i Finland är "tillsammans". Men landet har ett behov av att komma underfund med sin nationella identitet och ta itu med sin historia, ser Anders Eriksson. Det är också precis vad flera kvinnliga författare gör - vilket kommer att synas på bokmässan, där Finland är deltema.

I litteraturen lagom till jubileumsåret syns också en annan jubilar: marskalken Carl Gustaf Emil Mannerheim. I år var det 150 år sedan han föddes, och Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, tar ett helhetsgrepp kring den omstridde överbefälhavaren i sin nya bok "Gustaf Mannerheim - aristokrat i vadmal".

1917 en prolog

Mannerheim spelade en central roll för finsk säkerhetspolitik under ödesåren 1917-1919 och 1931-1946. Hans val är enligt Henrik Meinander fortfarande kontroversiella, men han hindrade Finland från att falla i tyska eller ryska händer.

Apropå jubileumsåret säger Meinander:

TT