Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

EM-kvarten – en del av "propagandabilden"

Under fotbolls-EM har det auktoritära Azerbajdzjan fått möjlighet att stråla sig i idrottens glans.
Världsstjärnorna har blivit en del av "propagandabilden" för landet som kränker mänskliga rättigheter.
Fotboll • Publicerad 2 juli 2021
Olympiastadion i Baku har redan haft tre EM-matcher i grupp A – på lördagen avgörs kvartsfinalen mellan Danmark och Tjeckien i det auktoritära Azerbajdzjan. Arkivbild.Foto: Dan Mullan/AP/TT
Danskarna Joakim Mæhle och Mathias "Zanka" Jørgensen (till höger) tränar i Helsingör inför lördagens EM-kvartsfinal mellan Danmark och Tjeckien på Olympiastadion i Baku, Azerbajdzjan.Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau via AP/TT
Azerbajdzjans president Ilham Aliyev (högst upp till höger) samtalar med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan inför EM-matchen Turkiet–Wales i Baku. Arkivbild.Foto: Tolga Bozoglu/AP/TT

En auktoritär regim som sedan 1993 har styrts av familjen Aliyev. Ett land som förföljer regimkritiker och bussar ut oppositionella i öknen. Ett land som förra hösten befann sig i krig med Armenien om utbrytarområdet Nagorno-Karabach.

Men Azerbajdzjan är även ett land som på lördag avslutar sitt värdskap som EM-arrangör med kvartsfinalen mellan Danmark och Tjeckien i Baku.

Annons

– Azerbajdzjan är en auktoritär regim, det är väldigt klart och tydligt, säger Gabrielle Gunneberg, global programchef på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, till TT.

– Det är i princip omöjligt för politisk opposition att verka och kritiska journalister fängslas. Om människor försöker att engagera sig i civilsamhället eller i opposition är det många som fängslas för sitt arbete och det finns även rapporter om tortyr i fångenskap, fortsätter Gabrielle Gunneberg.

"Under pompa och ståt"

Tidigare har tre matcher i grupp A avgjorts på Olympiastadion i den forna sovjetstatens huvudstad.

– Vi har blivit vana vid att fotbollen används som ett marknadsföringsverktyg och att det betalas stora summor pengar för att vackra städer ska visas upp under pompa och ståt. På den punkten är det inget nytt under solen, säger landslagsbacken Mathias "Zanka" Jørgensen, enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Det danska landslaget har – liksom landslagen i exempelvis Norge, Tyskland och Nederländerna – tidigare i år markerat mot att Qatar bryter mot mänskliga rättigheter i samband med arenabyggen inför herr-VM i landet 2022.

Inför lördagens kvartsfinal har det danska landslaget fått frågor på pressträffar om hur de ser på att spela i Azerbajdzjan.

– Jag tror inte att det finns någon som säger: "Hur kan vi skapa de bästa möjligheterna för att höja den sportsliga nivån? Låt oss lägga matcher i Baku." Det är inte för den sportsliga nivån eller för spelarnas skull. Det måste finnas andra intressen för att få oss att flyga så långt, säger förbundskaptenen Kasper Hjulmand och fortsätter:

– Det måste vara ekonomiska och politiska orsaker.

Vill se en idrottspolitisk linje

Hjulmand efterlyser en dansk nationell linje – oavsett idrott – vad gäller hur exempelvis mänskliga rättigheter värnas i arrangörsländer.

– Vi borde ha en nationell idrottspolitisk strategi som gör att det inte varje gång är upp till utövarna att förhålla sig till detta.

Annons

– Det gäller inte enbart oss. Det är snart ett OS i Peking (2022), så alla idrottare kommer bli utsatta för (frågor om) detta. Det skulle hjälpa oss utövare om det fanns en övergripande idrottspolitisk och etisk plan för mänskliga rättigheter – vad står vi för och hur vill vi prägla världen med det vi står för? säger den danske förbundskaptenen vidare enligt Ritzau.

Uefa (Europeiska fotbollsförbundet) verkade inte ha några betänkligheter kring att lägga fyra EM-matcher i Baku och redan 2019 var staden värd för Europa League-finalen mellan Chelsea och Arsenal. Dessutom har Baku arrangerat den första upplagan av Europeiska spelet (2015) – ett slags OS för europeiska idrottare – och staden har varit ett stående inslag i formel 1-kalendern sedan 2016. Och för nio år sedan vann Sveriges Loreen Eurovision Song Contest i Baku.

– Vi ser att det är vanligt att auktoritära regimer väljer att göra såhär för att förbättra bilden av sitt land och att det blir en del av landets propagandabild, säger Gabrielle Gunneberg.

Inför lördagens match kommer den danska truppen att informeras om situationen i Azerbajdzjan av Amnesty Internationell och en medvetenhet hos förbund och idrottsutövare om hur mänskliga rättigheter respekteras i auktoritära arrangörsländer är viktigt, framhåller Gabrielle Gunneberg.

– Att man vet om vad som pågår så att man har möjlighet att se igenom den här fasaden, säger hon.

Förvärrat efter EM?

Ofta framför idrottens pampar att man kan bidra med dialog kring just dessa frågor genom att lägga stora evenemang i auktoritära stater. Och just för stunden kan saker och ting förändras, men när världens tv-kameror slocknat och de utländska journalisterna lämnat kan situationen bli förvärrad.

– Det har vi sett i både Azerbajdzjan och andra liknande länder. Kort efter att evenemanget har hållits slår man till ännu hårdare. Journalister kanske släpps inför evenemanget, men grips efteråt igen och får ännu hårdare fängelsestraff, säger Gabrielle Gunneberg.

Fakta: Azerbajdzjan

Azerbajdzjan är en gas- och oljerik före detta sovjetstat i Sydkaukasien.

Landet styrs av president Ilham Aliyev sedan 2003, och innan dess av hans far Heydar Aliyev.

Valen till presidentposten och parlamentet har genom åren kritiserats hårt av observatörer.

Vid nyvalet i februari vann president Ilham Aliyevs stödparti Nya Azerbajdzjan 72 av parlamentets 125 platser. Flera oppositionspartier bojkottade valet eftersom de anser att regeringen hindrat deras möjligheter att bedriva valrörelse.

En kort tid efter valet skedde en demonstration i huvudstaden Baku mot valresultatet, men polisen svarade med att omhänderta över 100 demonstranter och flera dem ska ha bussats ut till exempelvis den azeriska öknen.

När organisationen Reportrar utan gränser rankar pressfriheten i länder hamnar Azerbajdzjan i bottenskiktet (2021) – på plats 167 av 180 rankade länder.

Landet hamnar även i botten i olika demokratiindex. Exempelvis Freedom House rankar landet som ofritt.

Under fjolåret utbröt strider mellan Armenien och Azerbajdzjan längs utbrytarområdet Nagorno-Karabachs gräns.

Nagorno-Karabach förklarade sig också självständigt 1991, vilket dock inte erkänts av omvärlden. Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

En överenskommelse om vapenvila nåddes mellan länderna under ryskt inflytande i oktober.

Konflikten om Nagorno-Karabach har historiska rötter. Hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet, och efter den ryska revolutionen 1917 blev det en autonom region i Azerbajdzjan.

Krig utbröt 1991 mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan länderna utropat sig som självständiga stater i samband med Sovjetunionens kollaps. Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog i kriget som pågick fram till 1994.

Källor: Utrikespolitiska institutet/Landguiden, Reuters, NE.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons