Meteorologerna som inte bryr sig om temperaturen

Den smala trappan slingrar sig steg efter steg och det är inte utan att det blir ett visst pulspåslag för BLT:s reportageteam innan vi kommer fram till dörren. Där innanför finns en av F17:s allra häftigaste, men kanske också mest okända verksamheter. I alla fall har väderteamet flygflottiljens bästa kontorsutsikt - möjligen med viss invändning från flygledarna i tornet ett par hundra meter bort.

– Väderobservatörerna använder sina ögon så pass mycket. Därför måste de ha den här typen av utsikt. För oss meteorologer är det kanske inte riktigt lika viktigt. Prognoserna skulle kunna göras på distans också, säger Greger Olsson, försvarsmeteorolog.

I det runda tornrummet sitter sex stycken meteorologer som förutom ordinarie utbildning, samma som kollegorna på exempelvis SMHI och TV-bolagen har, också läst till officerare. De är alltså militär personal. Där finns också nio civilanställda väderobservatörer. Men man blir gärna fler. Det råder just nu brist på meteorologer inom Försvarsmakten.

– Försvaret letar efter fler meteorologer med ljus och lykta, säger Greger.

Är det större konkurrens om meteorologerna idag?

– Det finns fler jobb nu. SMHI är ju det som merparten tänker på. Förutom sin samhällsfunktion att serva medborgarna har de också en affärsdrivande del med tjänster åt lantbruket. Sen finns så klart TV-meteorologerna som ofta är anställda direkt av TV-bolagen. En stor arbetsgivare som dykt upp sen ungefär tio år tillbaka är kraftindustrin. För att förutse vind- och vattenkraftens möjligheter behöver de meteorologer.

Det som Greger Olsson och hans kollegor på F17 har som andra meteorologer saknar är bredden och den omedelbara feedbacken. Deras bedömningar påverkar piloternas arbete - dag för dag, timme för timme.

– Vi kan allt som även officerare kan. Vi är väl insatta i flygflottiljens övningar. Våra bedömningar varje dag ligger till grund för vilka övningar som är lämpliga och på vilken plats. Det har funnits tillfällen när halva fältet snabbt hamnat i dimma. Då har vi i tid kontaktat flygledaren. Hade planet kommit in för landning från andra hållet hade de överhuvudtaget inte kommit ner. Då känner man att man gör omedelbar nytta.

Datorprogrammen som används är i regel samma som ”vanliga” meteorologer använder. Men man använder sig av lite olika specialdesignade funktioner beroende på vilken data man vill åt. Det gäller bland annat en funktion som varnar för svår isbildning. Just den här dagen låg det en varning över västra Götaland.

– Vi tittar på saker som vanliga meteorologer inte är intresserade av och vice versa. Vi är egentligen helt ointresserade av temperatur. Det spelar ingen roll om det är 18 eller 21 grader i Bräkne-Hoby. Vi är mer intresserade av molnhöjder och skiktningar i molnen. Det som ser molnigt ut från marken är kanske molnigt för piloten i tio sekunder. Vi är också intresserade av exempelvis halkprognoser och hjälper till vid bullerutredningar.

Denna expertkunskap om moln. Har du någon användning för den i det privata livet?

– Min dotter har precis flyttat hemifrån för att studera. När hon var ute och joggade och ett störtregn drog in förstod hon vilken fördel det var att bo med en meteorolog.

Mycket av prognoserna bygger naturligtvis på data som samlas in från väderstationer runt om i Sverige och världen.

– Just väderdata har alltid varit väldigt öppet. När Balkankriget rasade och det inte kom ut någon information alls där ifrån visste man i alla fall vilket väder det var. Här i Sverige har vi 250 väderstationer. Förr var det gamla bönder som man ringde till så läste de upp koder. Det är det fortfarande på tre-fyra platser där man inte hunnit byta till ny teknik.

Men det finns också en rutin som inte går att läsa sig till. Under 18 år som anställd har Greger lärt sig hur olika väder påverkar just flygfältet i Kallinge. Man vet att det är 8,5 kilometer till närmaste vindkraftverk och 16 kilometer till Garnanäs. Genom dessa riktmärken kan man bedöma sikten.

– Det gäller att se tecknen så fort som möjligt. Borta vid Blekinge flygklubb börjar det ofta bildas dimma först. Sen sprids det över fältet.