Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Siste krigsveteranen som tar ton

Arvo Ripatti deltog i de hårda striderna på Karelska Näset 1944.Nu är den 92-årige Olofströmsbon den siste krigsveteranen på orten.I dag, 6 december, firar han Finlands självständighetsdag.
Arvo Ripatti,
Olofström • Publicerad 6 december 2017
Då och då spelar Arvo Ripatti på sitt dragspel.  Arvo, som är 92 år, är den siste krigsveteranen i Olofström som deltog i den finländska arméns strider mot Sovjetunionen och tyska trupper under andra världskriget. Nu har han fått ett tackbrev av Finlands presidentpar, Sauli Niinistö och Jenni Haukio och tre par stickade sockor från det forna hemlandets givmilda invånare.
Då och då spelar Arvo Ripatti på sitt dragspel. Arvo, som är 92 år, är den siste krigsveteranen i Olofström som deltog i den finländska arméns strider mot Sovjetunionen och tyska trupper under andra världskriget. Nu har han fått ett tackbrev av Finlands presidentpar, Sauli Niinistö och Jenni Haukio och tre par stickade sockor från det forna hemlandets givmilda invånare.

Med van hand knäpper Arvo Ripatti upp banden till dragspelet och sätter igång att spela i köket. Det är en egenhändigt gjord låt, där texten handlar om barndomens hembygd, inte så långt från Mikkeli (S:t Michel). Sedan fyra år tillbaka bor han i en marklägenhet på Västra Storgatan.

– Jag vann dragspelet på kortspel, säger Arto.

Annons

I radion kan han lyssna på program från den finländska hembygden och tv-tablån innehåller tre kanaler från det forna hemlandet. Arvo blev svensk medborgare redan 1955 och i år är det exakt 70 år sedan han flyttade till Sverige.

Arvo var knappt 18 år fyllda när han som en av många unga män i Finland deltog i kriget mot forna Sovjetunionen. Det var hösten 1943 och det andra världskriget hade pågått i drygt fyra år. I mars 1944 anlände hans förband till Karelska Näset, den krigsskådeplats där Finland öde skulle komma att stå på spel.

– Jag höll på att mista livet, säger Arvo.

Han ingick i en jägarpluton med pionjärer, som ägnade sig åt att bygga broar, plocka isär broar och spränga dem. Dessutom lade Arvo och hans kamrater ut minor mellan stridslinjerna, som skydd mot sovetiska anfall. Arvo fick även plocka bort minor.

Vid ett tillfälle var han och en dryg handfull andra pionjärer på plats i närheten av Taipale, som ingick i Mannerheimlinjen. Arvo deltog i de orthört tuffa slutstriderna på Karelska Näset, där många av Arvos kamrater fick sätta livet till. Själv fick han endast en skråma på handen.

– En granat landade mellan oss och fyra stycken dog då, säger Arvo.

När den röda armén pressade på skulle plutonen riva en bro, som hade byggts upp över en älv. Med hjälp av rökgranater doldes bron för flyget, som annars skulle ha bombat den sönder och samman.

– Jag har aldrig varit så rädd som när jag rev bron, säger Arvo.

Efter vapenstilleståndet med Sovjetunionen i september 1944 fick Arvo ge sig av till Lappland. För ett av fredsvillkoren var att finländarna skulle driva ut den tyska armén och många minor skulle bort, men det fanns inga kartor, eftersom tyskarna hade tagit dem med sig.

– Omkring 150 personer dog under arbetet med minorna, säger Arvo.

Annons

Han är glad att krigets fasor inte påverkade honom mer och Arvo har även ett arv att bära. Han berättar kort om sin pappa, rödgardisten och kommunisten, som fängslades efter frihetskriget och inbördeskriget 1918.

– Pappa vägde 35 kilo när han kom hem, säger Arvo.

Det var arbetet på Volvo i Olofström som fick Arvo att flytta från skogsarbetet i norr och gruvan i Malmberget 1963. Med sin fru Hilkka fick han tre barn och har såväl barnbarn som barnbarnsbarn nu. Hilkka dog 1999.

– Vi var gifta i 45 år och jag saknar henne ännu, säger Arvo.

Sedan spelar han en vemodig sång med blåvitt tema. Tonerna strömmar ur Arvos dragspel när skymningen lägger sig utanför huset.

”Man ska leva i dag. I morgon kan det vara försent.”

92-årig Olofströmsbo, som är ortens siste krigsveteran i livet.

Fakta

Om kriget

I vinterkriget stred Finland mot Sovjetunionen. Det pågick i 105 dagar, från den 30 november 1939 till och med 13 mars 1940.

Fortsättningskriget ägde rum mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944.

I lapplandskriget stred den finländska armén mot tyska trupper, omkring 200 000 man. Det startade i september 1944 var slut i april 1945.

Det slutliga fredsavtalet skrevs under i Paris 1947.

Finland fick betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar till Sovjetunionen. Det var slutbetalt i september 1952.

Peter NybergSkicka e-post
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons