Käbbel om framtida återhämtningsfond inom EU

EU:s finansministrar lyckades på torsdagen enas om ett snabbt stödpaket på över 500 miljarder euro mot coronakrisen – men hur unionen ska finansiera den mer långsiktiga ekonomiska återhämtning som kommer krävas när coronakrisen lagt sig kunde man inte komma överens om.

Italien och Spanien har med stöd från Frankrike uttryckt att man bör skapa ett finansiellt verktyg med hjälp av ett gemensamt lån av eurozonens 19 länder, så kallade euroobligationer.

Nederländerna har varit bland de hårdaste motståndarna, men även Tyskland har motsatt sig idén om en gemensam skuld inom unionen.

– Jag tror inte att vi ska några gemensamma skulder med tanke på hur vår politiska union ser ut och det är därför vi säger nej, sade Angela Merkel inför torsdagens förhandling.

Det slutgiltiga dokumentet som EU-ländernas finansministrar till sist lyckades enas om sent på skärtorsdagen talar om "innovativa" sätt för att finansiera en eventuell återhämtningsfond för euroländerna.

Ordvalet har redan kommit att tolkas på gravt olika sätt.

– Låt oss vara realistiska, säger Nederländernas finansminister Wopke Hoekstra.

– Det finns en majoritet mot euroobligationer, en majoritet mot gemensamt skuldsättning. Det är en medvetet vag formulering.

Den franska finansministern Bruno Le Maire menar dock att formuleringen om innovativa finansieringsvägar banar väg för en finansiering genom en gemensam skuld.

– Det betyder vad det betyder. Det enda ekonomiska verktyg som ännu inte existerar inom EU är gemensam skuldsättning.

Även om detaljerna för finansiering kommer att förhandlas under de kommande månaderna antyder avtalet att det ska ske genom en gemensam skuldsättning, då det inte finns något annat sätt att finansiera en långsiktig ekonomisk återhämtning, säger Le Maire.

– Det är mycket osäkerhet kvar att ta ställning till, men jag har en fast övertygelse om att fonden kommer att skapas och att skulden kommer att tas tillsammans, i en form som vi ännu inte bestämt.

Enligt Le Maire, som uppskattar att fonden ska vara på plats inom sex månader på storleksordningen 500 miljarder euro, ska länder kunna utnyttja pengarna baserat på hur hårt de drabbats av coronakrisen, medan bidrag till den ska bygga på ländernas ekonomiska storlek.