Filmrecension: Fåordig Kinnaman som tjallare

Knarkkuriren Pete Koslow (Joel Kinnaman) är i färd med att på FBI:s uppdrag sätta dit en råbarkad polsk gangsterboss när en polis mördas och allt går åt skogen. I stället för att börja om på nytt med sin fru och dotter måste Pete återvända till fängelset, där han avtjänade ett straff för dråp när FBI fick upp ögonen för honom och gjorde honom till informatör.

Uppdraget ska nu slutföras bakom lås och bom, men när den vanliga polisen börjar nysta i FBI:s inblandning i mordet blir den karriärlystne mellanchefen Montgomery (Clive Owen) skakis och beslutar sig för att glömma Pete, vilket väcker en del motstridiga känslor hos agent Wilcox (Rosamund Pike), som är den som har gett Pete alla vackra löften.

När deckarduon Anders Roslund och Börge Hellströms hyllade roman ”Tre sekunder” blir Hollywoodfilm har man lämnat Sverige bakom sig för USA. Filmen har dessutom fått den intetsägande titeln ”The informer”. I Sverige har den dock fått behålla sin svenska titel – märkligt eftersom denna har noll täckning i den halvhjärtade filmatiseringen.

Det svenska Hollywoodhoppet Joel Kinnaman spelar den fåordige och tärde Pete, som var medaljerad krigsveteran med proper förortsvilla innan han fick det där dråpet på halsen, för övrigt ett olyckligt resultat av att han försvarade sin frus heder. Dessvärre förblir man likgiltig inför den desperata muskelmassan Pete, man känner för honom i stunden, och man känner starkt, men hans öde i stort är inte särskilt engagerande, trots hans stora och skuldtyngda kärlek till familjen. Synd med tanke på att allt som behövts hade varit att ge Kinnaman några fler repliker.

Regissören Andrea Di Stefano försöker tappert tänja på genrens gränser, här finns inslag av gangsterdiskbänksrealism och våldsscenerna är ovanligt råa och smutsiga, men de radas upp sida vid sida med kletiga klichéer, inte minst gäller det skildringen av det helvetiska tukthuset Bale Hill, dess klienter och arbetsstyrka. Här finns också en del luckor i handling såväl som intrig, och mot slutet förekommer en del slarvig och påskyndande klippning. Efter några tidshopp är filmen plötsligt slut och allt är upplagt för en pliktskyldig uppföljare.