Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Medborgare kallas hem efter USA:s krigsvarning

Flera länder uppmanar sina medborgare att lämna Ukraina efter USA:s varning om att en rysk storinvasion kan ske inom kort.
Många väntar nu spänt på kvällens telefonsamtal mellan den ryska och den amerikanska presidenten.
Ukraina • Publicerad 12 februari 2022
En ukrainsk soldat levererar ammunition under en militärövning i Donetsk, östra Ukraina, tidigare i veckan.Foto: Vadim Ghirda/AP/TT
President Joe Biden ska i kväll tala med Rysslands president Vladimir Putin. Arkivbild.Foto: Susan Walsh/AP/TT
USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.Foto: Brendan Smialowski/AP/TT

De senaste månadernas spända läge kring Ukraina har skärpts betydligt sedan USA varnat för att en rysk invasion kan vara nära förestående. Dessutom har Ryssland just inlett sin största marina övning i Svarta Havet på många år, utanför Odessas kust.

En rad länder, däribland USA, Storbritannien, Tyskland, Norge, Finland och Danmark, uppmanar sina medborgare att snabbt lämna Ukraina. Sverige har valt att avvakta, men uppmanar svenskar att "ha beredskap" för att snabbt kunna lämna landet.

Annons

Hotet om rysk militär aktion har också fått USA att be större delen av sin personal att lämna ambassaden i Kiev, uppger utrikesdepartementet.

Underrättelseuppgifter

USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan och utrikesminister Antony Blinken bygger sina varningar på underrättelseuppgifter om att Ryssland nu har tillräckligt med militär kraft vid den ukrainska gränsen för att genomföra en invasion. Men några fler detaljer har inte offentliggjorts, vilket gör läget svårbedömt för utomstående.

Ukraina har i sin tur varnat för att de ryskstödda separatisterna i de östra delarna av landet genomför militärövningar. Kiev har annars försökt att spela ned hotet från Ryssland men nu ser bedömare det förändrade tonläget som ytterligare en fingervisning om att allvaret har skärpts.

Landet manar trots detta sin befolkning till lugn, att stå enad och undvika handlingar "som orsakar panik". Utrikesdepartementet upprepar att Ukrainas militär övervakar situationen och är redo att ingripa vid intrång och att diplomatin fortgår.

"Just nu är det ytterst viktigt att behålla lugnet", skriver departementet i ett uttalande.

"Kan börja under OS"

På en presskonferens i fredags underströk Jake Sullivan att Vita huset inte vet huruvida Rysslands president Vladimir Putin har fattat ett beslut om en invasion – men varnade ändå för att en sådan skulle kunna ske vilken som dag som helst. Angreppet skulle kunna vara begränsat i sin storlek eller omfatta en attack mot Kiev, enligt Sullivan.

Sullivan avfärdade också spekulationer om att Kreml aldrig skulle ta nästa steg samtidigt som OS pågår i Rysslands nära allierade i Kina. De olympiska spelen hålls i Pekingområdet till den 20 februari.

– Det kan börja under OS, sade Sullivan.

Intensiv diplomati pågår nu för att försöka kyla ner läget.

USA:s president Joe Biden ska tala i telefon med Vladimir Putin under lördagen, samtalet uppges vara planerat till klockan 17 svensk tid. Innan dess ska Frankrikes president Emmanuel Macron prata med den ryske ledaren. Blinken ska i sin tur samtala med sin ryske motpart Sergej Lavrov.

Sanktionshot

Annons

Biden talade i fredags med ett antal europeiska ledare om de farhågor som uttryckts av den amerikanska underrättelsetjänsten. Enligt Sullivan står de västerländska ledarna enade och redo att straffa en rysk invasion med kännbara sanktioner. Han framhåller också att försvarsalliansen Nato, som Ryssland vill trycka tillbaka från Östeuropa, nu är mer "sammanhållet" och "målmedvetet" än på mycket länge.

Ryssland, som avfärdar den amerikanska varningen som desinformation, kontrollerar den ukrainska halvön Krim sedan en annektering som skedde i strid mot internationell rätt 2014. Moskva stöder också separatister som strider i östra Ukraina.

Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

TT
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons