Vem ska bestämma? Ny strid väntar i EU
Den 9 maj är EU:s egen högtidsdag, till minne av hur Frankrikes dåvarande utrikesminister Robert Schuman den 9 maj 1950 lade fram sitt förslag om det samarbete som med åren utvecklats till dagens europeiska union.
Därför har också den 9 maj valts som både start- och slutdatum för den konferens om EU:s framtid som en gång i tiden lanserades av Frankrikes president Emmanuel Macron och sedan utlovades av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen när hon tillträdde 2019.
Långt ifrån alla är dock förtjusta över slutresultatet.
"Vi har redan ett Europa som fungerar. Vi behöver inte rusa in i institutionella reformer för att leverera resultat", fräser 13 länder, däribland Sverige, i ett gemensamt inlägg på måndagen.
Budgetmakt
Brevskrivarnas irritation handlar främst om de förslag som vill ge betydligt mer makt till EU-parlamentet, på medlemsstaternas bekostnad.
Det handlar exempelvis om att slopa medlemsländernas vetorätt, ge EU-parlamentet rätt att föreslå lagar och folkomröstningar och framför allt få makten över EU:s budget.
Sådana förändringar gillas av politiker som länge drivit på för ett mer federalt EU, som belgiske EU-parlamentsledamoten och förre premiärministern Guy Verhofstadt.
– De här förslagen visar vägen mot en union som är mer samordnad, mer demokratiskt och mer kapabel att hantera dagens utmaningar. Folk är inte rädda för förändringar. De manar oss att göra det nu, säger Verhofstadt under konferensens avslutningsceremoni i Strasbourg på måndagen.
"Öppet och snabbt"
Konferensen har pågått sedan den 9 maj 2021 och har samlat såväl tunga EU-politiker som nationella företrädare och representanter för allmänheten.
21-åriga Thilde Karlsson från Blekinge är en av de svenskar som lottats ut för att vara med – och även tala under avslutningen.
– Ni bad oss om hjälp och frågade hur den europeiska demokratin ska se ut i framtiden. Och vi svarade. Vi medborgare vill ha ett Europa där besluten fattas öppet och snabbt, där enhällighetsprincipen omprövas och där vi medborgare regelbundet och seriöst involveras, säger Karlsson i sitt tal i Strasbourg.
Fördragsändring?
Vad som ska hända med de totalt 326 olika förslag som ingår i slutrapporten är osäkert. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar dock att återkomma med förslag om några av idéerna redan i sitt årliga tal om läget i unionen i september.
Både von der Leyen och franske presidenten Macron öppnar dessutom för att inleda den komplicerade processen för att ändra i EU:s grundfördrag.
– Vi måste reformera våra texter. En av slutsatserna som dras är att vi måste hålla ett konvent för att revidera fördragen. Jag står bakom det, säger Macron i Strasbourg.
Om han får med sig motståndarna är en annan fråga.
"Fördragsändringar har aldrig varit konferensens syfte. Även om vi inte utesluter något i det här läget så stöder vi inte ogenomtänkta och alltför tidiga försök att dra igång processen för fördragsändring", skriver Sverige, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien och Slovenien i sitt gemensamma brev på måndagen.
Fakta: EU:s framtidskonferens
EU:s framtidskonferens har pågått sedan den 9 maj 2021 i form av förslagsinsamling via nätet och otaliga små och stora möten, med såväl tunga EU-politiker som nationella företrädare och intresserad allmänhet bland deltagarna.
Resultatet är 49 sidor med totalt 326 konkreta förslag på vad som borde göras.
Många av förslagen är sådant som de flesta redan är med på, som att främja ekologiskt odlande och fasa ut fossila bränslen. Annat är betydligt mer kontroversiellt: som att införa minimilöner och -pensioner, låna mer på EU-nivå och ge EU-parlamentet makt över EU:s budget.
