"Vanligt tonårsbråk leder inte till död"

När åklagare Adam Rullman åtalade två kvinnor, 18 och 20 år gamla, för mord på 21-åriga Tove i Vetlanda konstaterade han att det inte fanns något konkret motiv.

Att allt inte stod rätt till mellan 20-åringen och Tove ansågs däremot vara klarlagt.

Under utredningens gång växte bilden fram av en relation som kantats av bråk och osämja under en längre tid. Konflikterna handlade till stor del om fester och relationer.

– Det blev en del konflikter, men jag skulle nog snarare kalla det tjafs. Nu förstår jag att det var väldigt omogna saker, sade 20-åringen själv under rättegången i Eksjö tingsrätt.

Åklagaren hävdar att 20-åringen under en längre tid haft tankar om att skada eller döda Tove, medan 20-åringen säger att handgemäng uppstod och att dödsfallet var en olycka.

– Jag tror att många undrar om det räcker, kan det ske något som liknar ett vanligt tonårsbråk – och så är någon död? Nej, så går det inte till, säger Marianne Kristiansson, professor i rättspsykiatri vid Karolinska institutet och överläkare på Rättsmedicinalverket.

Hon betonar att hon inte kan uttala sig om det enskilda fallet, men har i sitt arbete stor erfarenhet av att träffa personer som tagit någon annans liv.

– Man kan alltid hitta undantag, att någon råkar slå någon annan väldigt olyckligt så att den dör av misstag. Men generellt sett tycker jag inte att det räcker för dödligt våld, säger hon.

Generellt sett krävs det ytterligare något för att en person ska begå ett mord, om ett konkret motiv saknas. Till exempel kan det handla om att man tagit narkotika och på grund av det tappar kontrollen eller omdömet, säger Marianne Kristiansson.

– Eller så kan det finnas olika drag i personligheten som kan göra att man missförstår andras avsikter eller att man tappar kontrollen lättare än genomsnittsindividen.

Hon syftar inte på specifika diagnoser eller allvarliga psykiska störningar, utan något annat.

– Att tonåringar bråkar om saker hör till vardagen, men det kan finnas små grupper som har den typen av sårbarheter i personligheten som gör att man kan hamna i bekymmersamma situationer.

Något sådant kan dessutom bli värre ju yngre man är, säger Kristiansson.

– De flesta är ense om att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän vid 23-25 årsåldern, och det som utvecklas sist är framloberna där man tar förnuftiga beslut och har bättre impulskontroll, säger hon och tillägger:

– Så har man med sig någon typ av sårbarhet så kommer den kanske lättare fram ju yngre man är.

Undersökningar har visat att ingen av de åtalade kvinnorna i Vetlandafallet lider av någon allvarlig psykisk störning.