USA: Lång kamp kvar för att besegra IS

Sjungande jihadister höjer sina vapen mot ökensolen medan grävmaskiner ger sig på den syrisk-irakiska gränsen. De välgjorda propagandafilmerna sprids över världen medan stad efter stad faller till extremisterna innan de slutligen utropar sitt kalifat.

Sex år senare har IS tryckts tillbaka och anhängarna gömmer sig i perifera ökenområden där statens kontroll är bristfällig. De senaste månaderna har dock antalet IS-attacker ökat, framför allt i Irak men också i Syrien. Det är dåliga nyheter för den USA-ledda allians som sedan 2014 har varit med och punkterat extremisternas territoriella drömmar.

– Vår kamp mot IS kommer att fortsätta under överskådlig framtid. Vi kan inte vila, sade utrikesminister Mike Pompeo under ett möte nyligen med företrädare för länder som deltar i alliansen.

Han pressade också länderna att skjuta till mer pengar till insatsen trots att många har ansträngda kassor på grund av coronapandemin. Målet var satt till över 700 miljoner dollar under 2020, men hittills har bara 200 miljoner dollar kommit in, enligt en talesperson för USA:s utrikesdepartement som citeras av nyhetsbyrån AFP.

Alliansen har 82 medlemmar som samarbetar i kampen mot IS på olika sätt, bland annat militärt men också genom att till exempel informera, motverka propaganda och erbjuda stabiliserande insatser i tidigare IS-områden. Omkring 30 länder bidrar militärt, däribland Sverige som har skickat soldater till en utbildningsinsats i Irak.

Utbildningsuppdraget har dock pausats på grund av pandemin, men det svenska engagemanget står fast och nuvarande mandat sträcker sig året ut, enligt utrikesminister Ann Linde (S).

– Det är ett väldigt viktigt samarbete för att bekämpa Daesh (IS). De har inte fått tillbaka styrkan de hade när de besegrades territoriellt. Men de har ökat aktiviteten och sina fruktansvärda övergrepp i Syrien och Irak, säger hon.

– Vi är oroliga över att de försöker dra nytta av pandemin när myndigheter har fokus på annat. Och vi är också oroade över att de försöker öka i andra områden, exempelvis i Sahel.

Även om extremisterna har dragit nytta av pandemin finns det enligt experter andra orsaker bakom det ökade antalet attacker. I Irak har IS utnyttjat ett säkerhetsvakuum som uppstått till följd av en territoriell dispyt mellan centralregeringen och den självstyrande kurdiska regionen samt när soldater från alliansen mot IS dragit sig tillbaka från flera baser. Det senare bygger på bedömningen att hotet från IS minskat och att de irakiska styrkorna i större utsträckning kan klara sig själva. Men att attackerna ökar visar också på behovet av att alliansen stannar kvar, enligt Linde.

– Det visar hur viktigt det är att det finns en internationell närvaro och hur viktigt det är att vi kan komma tillbaka. Samtidigt kan vi inte ha våra soldater där just nu när situationen är som den är, säger hon.

– Men koalitionen behövs fortfarande, för att skydda civila. Och det är också viktigt att de som har begått brott ställs till svar.

Samarbetet på marken har också försvårats av de ökade spänningarna mellan Irak, Iran och USA. Amerikanska soldater som tjänstgör för alliansens räkning i Irak har hamnat i skottlinjen för irakiska milisgrupper som får stöd av Teheran. Och USA:s drönarattack mot den iranske generalen Qassem Soleimani i Bagdad i januari fick det irakiska parlamentet att godkänna ett icke-bindande förslag om att internationella soldater skulle lämna Irak. Sedan dess har dock Irak fått en ny premiärminister och förhoppningen är att relationerna ska tina med Mustafa Kadhemi vid rodret.

Den nye premiärministern skickade en videohälsning till alliansen som mötesdeltagarna tolkade positivt, enligt Linde.

– Vi uppfattade det som att den irakiska regeringen bekräftade sitt stöd för fortsatt internationell närvaro.