USA: Över 700 fall av apkoppor i världen
Sjukdomen finns normalt i västra och centrala Afrika, men sedan i maj har ett ökande antal fall rapporterats från bland annat länder runt om i Europa och Nordamerika. De flesta fallen förekommer bland män som har haft sexuella relationer med andra män, enligt WHO.
USA:s smittskyddsmyndighet CDC har kartlagt de globala fallen och funnit att de nu har stigit till över 700 stycken.
På fredagen kom uppdaterade siffror från Frankrike och Kanada. I Frankrike har 51 fall påträffats, en ökning med 18 på två dagar. Kanada rapporterar 77 bekräftade fall, nästan alla i provinsen Québec.
I Sverige fanns i slutet av maj fyra fall.
I USA har totalt 21 personer insjuknat, samtliga har eller är på väg att tillfriskna.
– Vem som helst kan få apkoppor och vi övervakar spridningen av apkoppor noga i alla folkgrupper, säger Jennifer McQuiston vid CDC.
Apkoppor ger upphov till utslag, sår och blåsor. Symtomen är ofta milda men kan bli allvarliga hos personer i riskgrupper.
Sjukdomen kan behandlas med antivirala läkemedel. Myndigheter i flera länder påpekar att vaccin kan hjälpa även personer som redan har haft närkontakt med smittade.
Fakta: Apkoppor
Under våren har ovanligt många fall av apkoppor konstaterats i flera länder.
Apkoppor ger ofta upphov till utslag, sår och blåsor. Symtomen kan vara milda men även bli allvarliga hos personer i riskgrupper. I äldre studier som genomförts i Afrika har även en viss dödlighet rapporterats.
Blåsorna kan uppträda på bålen, armar, ben, händer, fötter och ansikte. Sjukdomen kan ge lokala blåsor på den del av kroppen som blivit infekterad. Exempelvis har blåsor på och runt könsorganen, runt analöppningen och munnen observerats vid smitta efter intima kontakter såsom sex.
Symtom kan även innefatta feber, huvud- och muskelvärk samt svullna lymfkörtlar.
Apkoppor är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Viruset kan överföras från djur till människa vid nära kontakt. Det upptäcktes hos apor och fick därför namnet apkoppor, men det är sannolikt olika gnagare i central- och västafrikanska regnskogar som är reservoar för viruset.
Smittvägarna är inte helt klarlagda, men viruset tros spridas via stora droppar från luftvägarna, kroppsvätskor och vätska från blåsor. Det är inte helt klarlagt om viruset också kan spridas på andra sätt.
Källa: Folkhälsomyndigheten
