Undervisning i svenska ska bli mer rättvis
– För att klara sig bra i Sverige, för att kunna studera vidare och få ett bra jobb, måste man behärska svenska. Jag vill att alla elever ska mötas av höga förväntningar och krav och lära sig svenska i skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström till TT.
Det uppdrag som regeringen ger Skolverket handlar om att se över de två svenskämnena – svenska och svenska som andraspråk – i grund- och gymnasieskolan, särskolan och komvux. Det är svenska som andraspråk som är i fokus.
Anna Ekström konstaterar att det har flera svagheter. Ett är att svenska som andraspråk inte är utformat för totala nybörjare, alltså nyanlända som behöver börja från början. Ett annat problem är att det är otydligt vilka elever som ska läsa svenska respektive svenska som andraspråk. Därmed finns det en risk för att en del elever hamnar fel, och inte lär sig så mycket som de skulle kunna. Det råder dessutom stor brist på behöriga lärare i svenska som andraspråk.
– Jag är helt enkelt inte nöjd med situationen, säger Ekström.
Föräldrars önskemål
Flera analyser har tidigare pekat på bristerna. Exempelvis har Skolverket undersökt hur skolor arbetar med svenska som andraspråk på högstadiet, och fann bland annat att vad som avgör om en elev ska läsa svenska eller svenska som andraspråk varierar, både inom och mellan skolor. På en del skolor läggs till exempel stor vikt vid föräldrars önskemål, på andra inte.
På liknande sätt väljer en del skolor att låta elever i båda svenskämnena undervisas tillsammans, medan andra har separata undervisningsgrupper. Det finns olika uppfattningar om vad som gynnar eleverna bäst, och det finns också olika uppfattningar om hur mycket eller lite som skiljer de båda svenskämnena åt. Flera av dem som Skolverket intervjuade efterlyste en bättre samsyn.
Brist på lärare
Slutsatsen i Skolverkets rapport är därmed att undervisningen inte är likvärdig. Elever med samma förkunskaper kan placeras i olika undervisningsgrupper, beroende på skola och lärare.
Att Skolverket även ska se över ämnet svenska beror på att båda svenskämnena måste ses som en helhet, förklarar Anna Ekström.
– Ämnet svenska ska ju fungera även för elever som talat svenska hela sitt liv, även om de talar ett annat språk hemma vid köksbordet.
Av Skolverkets rapport framgår att en del elever som skulle behöva läsa svenska som andraspråk i stället får läsa svenska, därför att det saknas behöriga lärare på skolan.
Anna Ekström tillstår att den översyn Skolverket ska göra i sig inte kan minska bristen på behöriga lärare.
– Det problemet måste lösas genom att fortsätta satsningarna på att lärare får kompetensutveckling, säger Ekström.
Skolverket ska redovisa översynen senast den 15 december nästa år.
Fakta: Svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk blev ett eget ämne i gymnasieskolan 1990 och i grundskolan 1995.
Från och med 1997 jämställs betyg i svenska som andraspråk med betyg i svenska vid antagning till universitet och högskolor.
I grundskolan ska svenska som andraspråk anordnas, om det behövs, för
elever som har ett annat modersmål än svenska,elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet.Invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.
Det är rektor som avgör om en elev ska läsa svenska som andraspråk.
Syfte, innehåll och krav är ungefär desamma i de båda svenskämnena. I svenska som andraspråk ska läraren dock inte ska ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.
Det finns inget särskilt svenskämne för nyanlända elever. Dessa elever ska därför bedömas enligt samma krav som elever som har varit i Sverige en längre tid eller är födda här.
Källa: Skolverkets Svenska som andraspråk i praktiken
